SPRÅKET – är där inne i våra huvuden som en gigantisk färgpalett! Och dynamiken i det och den pålitliga återspegling av samhällskulturer och det mellanmänskliga som det verkligen är och alltid har varit, det är banne mig ett av mina… Fortsätt läsa
Dagens inlägg, en repris som jag, Ann Danell har kompletterat efter ytterligare motivation kring ett tyvärr… växande ämne. Jag tror på allvar att vår tids utbredda perfektions – och – osårbarhetskultur många gånger kan vara förödande för både människosyn… Fortsätt läsa
Det har hänt att jag under perioder haft såna obehagliga megastarka drömmar där den verkliga essensen, kärnan i de tabbar, felval och traumatiska upplevelser jag gjort och genomlevt, visat sig såååå… bortom ALL tydlig önskvärdhet, att jag sen varit rädd… Fortsätt läsa
Jag skulle lite drastiskt kunna beskriva mig själv som en något motsägande blandning mellan en ganska rutinbunden person, en inte så avancerad robot och en typisk impulsiv, lite rörig och känslostyrd så kallad konstnärssjäl. Eller lite som en korsning mellan … Fortsätt läsa
Det här är en bra fråga att ställa sig själv emellanåt och jag gör det själv för att ta tempen på min självständighet, för den är viktig för mig. För jag vill verkligen inte tappa bort mig själv i den… Fortsätt läsa
Det visade sig tidigt, har min mamma berättat, att jag hade ett stort uttrycksbehov och gillade att prata och gärna uppträda för en liten publik och jag var förvånansvärt oblyg. För jag kan fortfarande liksom känna i min lilla sparade… Fortsätt läsa
Min dotter och jag såg nyligen, var för sig, ett intressant tv – program om samlare och inte för första gången fick vi båda samma starka känsla för något, och då inför en av de medverkande som var konstnären Lars… Fortsätt läsa
Min vilja har nog i någon mån alltid stått i obalans till min sociala energitillgång och just därför behöver jag liksom alltid först få okej och grönt ljus för mina tankar och projekt av min energibank och får då kolla… Fortsätt läsa
Jag vet föräldrar (förstås de som är välbeställda och för vilka det är möjligt) som reser med ett barn i taget på fina resor för att ge “kvalitetstid” till just det barnet. Avsikten är förstås god, men jag tänker att… Fortsätt läsa
Jag var 14 år julen 1968 och min kompis och jag fick för oss att vi skulle gå på julottan i kyrkan. Ute låg snön i skimrande vita, alldeles rena drivor och det var vinterkallt på rikskänt typiskt Målillavis, alltså… Fortsätt läsa