Det måste få vara tillåtet att ibland få hoppa ur rollen som alltid positiv, glad och bekymmersfri och tillfälligt landa i att vara lite smådeppig och ibland faktiskt vilsamt låg och inåtvänd!

Ett fåtal, om ens någon enda, bland oss dödliga felbara människor, kan väl med full trovärdighet vara den ständigt leende, glittrande glada och obekymrade. Och kanske landar vi därför ibland i en lättare form av missmod, eller gör i en… Fortsätt läsa

Det finns ingenting, och absolut ingen teknisk möjlighet.. som rimligen kan toppa de känslomässiga nyanserna i ett ansikte mot ansikte – möte mellan oss, det gör inte det och det antagligen av en anledning tänker jag..!

Redan i “går” var det… och verkligen i detta NU är det…tycker jag, ett väl motiverat läge att återerövra våra gamla, med människan jämngamla öga-mot -öga – samtalen! Att bokstavligen och med nävarna ta tag i den mellanmänskliga kontakten med… Fortsätt läsa

Det kunde lika gärna varit du eller jag… som hade hamnat i det här tragiska, nu eller kanske i ett annat liv och i en annan verklighet… här ett sorgligt minne som stannande kvar i mig från vår lokala bluesfestival för ett par somrar sen

Antagligen går inte EN enda människa säker inför om livet skonar oss, eller vet hur och när och VARFÖR det nåderika ingripandet sker…?  Lika lite vet vi om vi räddas eller rent av går under… när vi av en anledning… Fortsätt läsa

Livet blev liksom aldrig detsamma igen när du gick bort älskade mormor, och jag hoppas att ditt försynta ödmjuka, så vänliga väsen nu får spela huvudroller och har sin rättmätiga hedersplats där ovan molnen i en annan värld, för det var inte din ambition under din stund på jorden

  Kära lilla mormor Axi, Emma, Evelina!  Jag ser på det här fina, för mig så rörande fotot där mamma och hennes lillebror är så gulliga och nära sin fina mamma, och jag tittar på dina då unga, vackra händer… Fortsätt läsa

Nog blir man väl lite klokare med åren… för nu ser jag med en oförvanskad, mer förlåtande blick på mig själv och låter inga eventuella prestigeförluster knäcka mig, och det gör mig bara mer fri och säker som människa!

  Det är verkligen en sann glädje bortom alla gränser…att få känna tacksamheten över att få vakna till ännu en ny dag och ha livets puls i sig och det… ju mer gråhårig man har nåden att få bli hihi… Fortsätt läsa

Löjligt många människor lyder konformitetens krav och förväntningar och har fastnat i normens snäva, trassliga nät! Och den som trivs i ensamhet och självvalt njuter solitärens frihet betecknas orätt, inte sällan som “konstig.”

 Dagens reflektion denna sena stund när pingstafton har gått över i pingstdagen i den ljuvliga hänryckningens tid!   Många av oss  roas av och ibland till och med tjusas av att känna samhörighet och blir ibland  just som “hänryckta” över… Fortsätt läsa

En del dagar känner jag en särskild närhet till den där beslöjade ” andra sidan” och som om en dörr står på glänt dit, och i dag kände jag plötsligt en längtan efter min farfar som dog ung och innan jag föddes.

Man vet ju aldrig hur länge man får nåden av att få vara här och traska omkring på den här vackra sällsamma jorden, tänker jag. Det är hårda och ganska kärva fakta men det får man tugga i sig, för… Fortsätt läsa

Älskade mamma du var i många stycken ett mirakel och tog dig igenom så ofattbart mycket, jag saknar dig så det ibland gör ont, men tack för du när jag som mest behöver det, besöker mig och låter din ande, själen och ditt varma hjärta beröra mig igen!

Min mamma älskade den rosa färgen och särskilt den varmrosa. Och hon var för mig en typisk rosa person som hela livet och genom åldrandet, beroende – relaterade sjukdom och skröplighet och fram till sista andetaget och när hon var… Fortsätt läsa