Jag tror inte att en god gärning välsignas i ett vidare perspektiv om man inkonsekvent samtidigt, typ slår och spottar i en annan riktning!

Ett inlägg skrivet av mig, Ann Danell.

Jag är själv mycket långt i från fullkomlig och gör verkligen inga anspråk på att närma kvaliteten av något slags moraliskt orakel, verkligen inte. Men det hindrar mig, å andra sidan, inte från att fundera lite kring den dubbelmoral som jag anar kan ha följt människan sen alltings början.

För vi är förvisso alls inte perfekta i något avseende, eftersom vi ju är människor under kontinuerlig utveckling och utbildning med allt vad det kan innebära av både bra och dåliga sidor. Men vi kan också, var och en, faktiskt välja vilka vi vill vara och vilka värderingar och ideal vi vill tjäna. Och gör vi det som är gott och bra så kan vi också konsekvent följa den linjen, och med det ge den goda avsikten en djupare och mer omfattande genomslagskraft!

De goda gärningarnas skimmer strålar och har alltid gjort och gör det med all sin rätt, och man blir glad och tacksam över alla de som  faktiskt står bakom det ljusspelet! Och man vill förstås i någon  mening själv vara en sån gottgörare, för att utöka den här skaran som nog faktiskt kan rädda den här världen som nu så sorgligt krackelerar i sina ursprungliga intentioners förgyllning.

Men med all respekt för kraften i “höja rösten”, “sätta ner foten” och i yttersta fall ta en våldsam strid och utverka hårda straff för en god saks skull… Men jag tror inte att en gärning är – eller blir, verkligt god i ett vidare perspektiv om man samtidigt i flera betydelser slår på och spyr galla över någon annan, för där handlar det också om balans… och om vem man vill vara! För det tycker jag blir kontraproduktivt och som att ta två steg framåt och banne mig… fem bakåt!

Och det är så uppenbart dumt att läka ett sår samtidigt som man skapar ett nytt eller flera nya någon annanstans…! Och jag tror, känner och hoppas, att framtidens opinioner, förändringsarbeten, revolutioner och balanseringar kommer att bli mer fredliga, eftertänksamma och långsiktiga, och leder till varaktighet och permanens i viktiga globala, allmänmänskliga frågor. Och kanske måste vi nu alla mer börja leva efter den modellen också i våra dagliga liv!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *