Jag tänker på alla dom män som låter sig fångas i den gamla unkna destruktiva könstereotypen och med det sviker sitt egentliga jag, vilket jag tror kan bli ett incitament till våld mot kvinnor

Det ökande kvinnovåldet larmar så det slår röda gnistor om det, och jag tycker det är dags att vi belyser alla eventuella kopplingar och orsakskedjor med högsta möjliga styrka! 

OCH att vi ser och tänker mer O- ortodoxt, inte så enkelspårigt och inte bara på det förväntade sättet, som vore det den enda ingången till VARFÖR så många män från skilda miljöer och med olika bakgrund och ibland  en del tidigare helt ostraffade, så lätt tar till nävarna och utövar en otäck, nästan lustfylld våldsmakt över t.ex en partner. 

Men det faktum att förut ostraffade män blir kvinnomisshandlare ska man inte lägga så stor vikt vid tycker jag, eftersom det ju kan tala för att det i ett förmodligen stort mörkertal av män som slår kvinnor, mycket väl finnas de som har gjort det flera gånger tidigare men inte har blivit anmälda av sitt brottsoffer. Vilket i sig visar på vilken skräck en misshandlad kvinna ofta känner inför sin gärningsman. 

Det är…svårt att  överhuvudtaget se med någon slags ursäktande förklaringsmodell på den här typen av förövare, det är det verkligen, för det är så djävulens grymt! Men jag tror att vi nu nånstans måste börja att ta i den här skitiga byken och  uppsöka den plats där våldet och maktutövandet får sin början i de här männen! De män som tidigt går ut i livet med den här komplexa föraktfulla – sjuka kvinnosynen och med den livsfarliga våldspotentialen i sina händer, sitt huvud och i sitt hjärta ( för de har väl ändå ett hjärta eller…?) 

 Det jag vill lyfta på locket till, det är den aspekt som jag tycker det talas för lite om i de här sammanhangen, och det är den fortfarande… ganska utbredda, seglivade könstereotypen och de rotade FÖRVÄNTNINGARNA på mansrollen. Och på normens mått och mening om hur en man SKA vara för att var en “riktig man”. Och hur den tillsammans med faktorer som arv och miljö, och en del annat, kan påverka och utveckla en våldsbenägen kvinnoplågare. 

För jag är tveklöst övertygad om att det finns klara och tydliga samband mellan de här komponenterna i en mans/människa liv! Och vad gör man då åt den saken, det kan man verkligen fråga…? 

Ja, det här är en del av det urgamla patriarkala arvet som visat sitt fräcka, fula tryne generation efter generation och som i vissa kretsar blivit- och förblivet en farlig “sanning.” Och i den andan uppfostras fortfarande i vår moderna progressiva tid pojkar till tuffa, hårda, inför kvinnor överlägsna män, som är livrädda för att visa sig mjuka och sårbara och för att bli normbrytare. AV… pappor som själva växt upp med dessa mänskliga begränsningar som förebildsvärden. 

Tyvärr kommer det arvet nog att behöva typ…lika mycket tid och engagemang för att kunna vändas på, som det har tagit att skapa och hålla det rullande genom tidens gång. 

MEN det är DÄR vi måste sätta in stöten för att frigöra många män som hoppar i den här galentunnan av “manligt tuff “-skådespeleri  ibland redan i förpuberteten och som sen för en del blir varaktigt och i växande grad kan gå över i våld mot kvinnor! 

Och det är inte svårt att förstå att den här kvinnosynen och i kombination med våld ibland KVÄVER det  naturliga, mänskliga, känslomässiga inkännande och den sårbarhet som de har lärt sig att förakta  och förtränga i sig själva, den skapar psykisk ohälsa och ett svek mot den man de egentligen vill men inte vågar vara av rädsla för att vara alltför svag och omanlig! 

Så något av det viktigaste att jobba förebyggande med, är som jag ser det, att pojkar måste få tillgång till sunda fria, kärleksfulla  och goda manliga förebilder i pappor och andra män som har mod och mognad att revoltera mot mansdominans. Och som vågar, vara självständig och sin SANNA identitet och människa, och den som respekterar alla kvinnor liksom sig själv och andra män och människor! 

Det här tycker jag är ett av de allra viktigaste preventiva jobbet som vi måste göra och det… i någon mening, alla tillsammans genom våra attityder och förväntningar på att män också måste få vara HELA människor med allt vad det innebär! För där i ligger den verkliga styrkan i oss och det alldeles oberoende av kön!

Och sen finns det ju hela tiden också ett pågående akut jobb som måste göras och det gör vi bäst genom att också det, tillsammans ALDRIG vara överseende eller tillåtande inför minsta lilla tendens till verbalt, fysiskt eller psykiskt våld mot kvinnor ( eller mot män..) och att alltid ingripa till någons försvar och räddning vid varje misstanke DIREKT! Och, jag säger som jag sagt så många gånger förut:

 Att enbart vrede och krigföring mellan kvinnor  och män löser INTE den här problematiken!