Minnena har mirakulösa vingar som vilken annan bevingad varelse som helst…! Och dom tycks vara förprogrammerade för att kunna aktualiseras och beröra oss när dom gör mest nytta för själ och hjärta!

Våra minnen HAR vingar… det är min bild! Och själva minnesbanken tycks vara portabel och som på ständig resa. I som en obruten beredskap för att med magisk läkekraft och starka känsloenergier kunna göra nedslag i alla dom av oss som en gång skapade en minnesbild tillsammans… befolkade den och figurerade vid det tillfället när just det minnet blev till. .
Musik… dofter och känslostämningar är verkliga MASTERS på att plocka fram ett minne med upp till MAXIMAL känslomässig beröring av en människa…! Och det här kan verkligen hända på mindre än en sekund…! Och det verkar då som om hjärnans alla avdelningar och själva sambandscentralen, samverkar INTENSIVT för att med suverän precision kunna administrera en så stark och tydlig minnesbild som bara är möjligt.
Men allt har SIN mening och tjänar som jag tror… ett högre syfte, så därför jobbar minnesbanken (som alltid är öppen och bemannad och  som aldrig stänger efter tre…) också med subtila metoder, lite mer otydligt och suddigt, men…förstås med en avsikt. Det har vi väl alla märkt av, då när bara ett fragment av en gammal händelse, en stark men snabbt förbipasserande känsla, eller en lite dunkel minnesbild visar sig i det inre så där blixtsnabbt…  och rör vid kinden som en sval vindpust och lika snabbt försvinner.
Antagligen är det just DÅ… inte riktigt läge för en hel och tydlig minnesbild. Kanske för att den inre upplevelsen vid den tidpunkten inte fullt ut kan spela sin  roll, för att det då är för tidigt, för sent… eller FÖR smärtsamt för mottagaren – minnesmakaren… ELLER är möjligen syftet det… att man bara ska lugna ner sig lite och kontemplera över ett frågetecken från förr…? Bli så där lite lagom nyfiken och kunna knacka på i det inre minnesrummet och till en början, på avstånd bara kika lite på det som ens hågkomst har försummat och inte längre vårdar med ” det redan genomlevdas varsamma händer”. Och efter det… greppa samband, nå en klarare insikt eller kanske få nyckeln till den dörr där våra  bästa eftertankar bor. Våra minnen HAR vingar, starka vingar… och är dom högst värdefulla tillgångar som vi faktiskt ÄGER, tillsammans med andra medskapare och minnesmakare, och är delägare av….!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *