Det här visste ni inte om mig och min historia hihi… Och hur år och erfarenheter har lärt mig att direkt… våga punktera en skitstövel och att lättare känna igen och värna om en människa som orätt stämplats som ett ogräs, tack för det livet, säger jag!

Tiden och livet (om man får uppleva det..) och ett hyfsat bra “kom i håg” och nära till känslor och inlevelse, ÄR den absolut, mest suveräna lärosalen som jag ser det!

 

Tidigt sjuttiotal, 1973, var jag 19 vårar, glad och höggravid och hade precis blivit sambo med mina barns pappa som var en del äldre än jag.

Jag hade då inte det minsta lust att läsa vidare utan ville bara ha ett “redit” hederligt jobb och jag hade redan ett par år innan en stor, och nog trots min unga ålder, ganska vuxen längtan efter att bilda en EGEN trygg och kärleksfull familj.

Vid den här tiden fanns det omgiven av gamla fina stugor och rara genuina människor i kyrkbyn i lilla idylliska Målilla där jag växte upp, en liten fin gammaldags mataffär. Den här butiken hade under sin glanstid och 70 -tals historia – ett år, en kassörska som nog då var norra Europas, för jobbet MINST lämpade….! Och vet ni vem, den “kassörskan” var…? Jo det var Jag…! 

Men trots att jag var hopplöst dålig på att ge tillbaka rätt växelpengar, dra av för tomflaskor som mången glad “ölfarbror” lämnade in, och att jag ibland blev lite nervös och rörde till det, som den mindre begåvade matte – människa jag är, så kom min känsla och mitt intresse för olika människor och min vilja att vara hygglig och hjälpsam, desto mer till nytta och glädje för en och annan, det kunde jag känna och märka, och det fick jag faktiskt höra och blev glad för.

Och det fanns de som var ledsna och saknade mig när jag slutade och fick mitt första barn…och en lite skygg farbror minns jag som med blicken i golvet och nästan lite tårögd sa: “Den här affären blir aldrig detsamma när du har slutat”. Och jag tänker att det betyget överglänser nog faktiskt alla det andra som jag har fått…

Min arbetsgivare och vän, en snäll och duktig kvinna, hade ett stort tålamod med mig och såg kanske att mina egenskaper i någon mån var bra för affärerna och kunderna, hihi… Och jag kan än i dag känna tacksamhet för det, Tack fina Gunilla , som bor kvar i huset och hennes fina mamma Ros – Marie som nu finns ovan regnbågen!

Det som ibland syns helt FEL i det mesta, kan mången gång DÅ eller i det längre perspektivet förvandlas till ett tydligt RÄTT, och därför ska man inte bli nedslagen eller ge upp i första taget tror jag!

För tänk att den här perioden i mitt liv, i  min tveksamma roll som kassörska, haha… och som jag kunde skratta åt både då och än i dag. Där var jag mer framgångsrik som medmänniska och lyssnerska än proffskassörska…därom råder inget som helst tvivel. Och jag älskade de dagliga mötena med så många olika människor, och särskilt tyckte jag om att få vara lite extra uppmärksam och inkännande mot de “ölgubbar” och en del så kallade “särlingar” och “original” som jag verkligen KÄNDE länge varit lite missförstådda, inte ens skrapade på ytan eller sedda för de egentligen, snälla mjuka människor som de bakom ölrus,  höjda röster, butterhet och tillkämpade fasader verkligen var!

Den här “felplaceringen” i mitt liv, den här perioden, tillhör guldet i min levnadshistoria och den formade mig i rätt tid och i en receptiv ålder och lärde mig flera stora och viktiga saker om människor och livet som faktiskt fick ett bestående värde! Och den  gav mig inte minst den superviktiga insikten att det finns så många EGENTLIGEN fina, goda och genomsnälla, ofta högt andligt utvecklade människor som tyvärr av det “allmänna”  dömts ytligt och ogenomtänkt och som orätt fått bestående, helt fel stämplar...

Den grundkunskapen, kanske jag nog redan innan hade ett frö av och den föll i god jord och har växt och förädlats, under ett inte helt problemfritt liv… Och ju äldre jag har fått bli ju lättare har jag att känna igen, stötta och förstå en människa som orätt tatuerats som ett “ogräs” i samhällets välansade rabatter. Och mer och mer känner jag hur viktigt det är att vara en välvillig “etikettbytare” till någons ro och räddning!

OCH, en annan sak där jag vuxit och fått en betydligt större styrka… är att jag också lättare känner igen en SKITSTÖVEL och med ett betydligt större MOD inte sällan ingriper direkt och punkterar en sån typ och hans eller hennes icke önskvärda verksamhet!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *