Jag tycker det är en väsentlig skillnad mellan den negativitet som ibland kan vara släkt med gnäll, och det allvar som oftast är knutet till viktig, aktuell verkligheten

8 september, 2024annsandrum Lämna en kommentar

Här ett nytt inlägg skrivet och publicerat av mig, Ann Danell.

Det finns ALLVAR och det finns NEGATIVITET… och förvisso en del nyanser i gråzonen där emellan. Och det förtjänar tycker jag, att om möjligt, både ses och förstås och accepteras av oss! Och det oavvisliga faktum att så många barn och ungdomar i dag mår psykiskt dåligt, det allvaret och dom bakomliggande orsakerna till det måste vi fortsätta belysa och se!

Men det finns dom som allmänt inte är intresserade av den här distinktionen mellan allvar och negativitet och som inte känner sig bekväma där det företrädesvis inte… alltid är käckt och glatt och inom synhåll fritt från problem som man inte behöver “hänga upp sig på”. Och som då inte kan låta bli att kasta en “känga” av vad som ibland kan närma sig förakt, till den som ser en anledning att i något sammanhang faktiskt lyfta fram ett allvar! Och DET tycker jag är ett praktexempel på just negativitet!

Ett allvar kan de facto vara allt ifrån ett problem till en ren olycka för en människa eller för samhället i stort, och att lyfta fram ett engagemang för det behöver nödvändigtvis inte vara detsamma som att vara negativ. Och det finns tyvärr en viss jargong i sociala medier där en del som uttrycker det som är verkligt allvar och berör oss alla, får sig en råsop av läsare som tycker att det bara är negativt och tråkigt, utifrån ett vad jag ibland kan tycka är ett allt för ytligt och bekvämt synsätt!

Men jag kan också förstå att det finns människor som känner att dom inte orkar med för mycket allvar och som värjer sig för det som egentligen skrämmer och oroar och därför skickar in det i sina förträngningskanaler. Ett ställe där det förstås i någon mening, ändå ligger och skaver som en dov och obehaglig bakgrundsmusik.

För mig har allvaret ofta en verklighetsanknytning som jag anar har ett budskap som vi inte så lätt kan – eller ska, vända oss bort ifrån. Medan negativa uttryck och gnälliga jargongmässiga åsikter, inte sällan till ingen egentlig nytta alls, produceras av oss och cirkulerar mellan oss som bara en markör för dagsform och sinnestillstånd.

Och jag undrar om det just nu, förutom klimathotet – jordens räddning och eskalerande krig, finns... någon mer angelägen problematik att lösa än den… att så många barn och ungdomar mår så psykiskt dåligt! Och att tre människor i åldern 15 – 24 år och i blomman av sitt varande, varje dag…väljer bort liv och framtid och begår självmord – inte ser en väg framåt..! Detta är inget annat en pågående tragedi vars djupgående orsaker vi bara måste hitta, ringa in och förstå… och greppa sambanden mellan olika faktorer för annars blir verkningslöst!!

En bra och motiverad fråga som jag tycker att vi borde ställa oss och reflektera lite över är den här:

Varför mår barn och ungdomar i dag sämre än förut, FAST de växer upp i ett välfärdsland utan krig och svält och där majoriteten av oss oftast lever i ett materiellt överflöd och i det som vi anser vara välordnade trygga hem?

Och jag tror… att om vi skulle införa ämnet “Livskunskap” i skolan och ställa den här frågan, så skulle det nog visa sig att det ligger mycket daglig frustration och förtvivlan bakom som stressar i jakten på egentligen… både orimliga omänskliga, förväntade krav på PRESTATION och PERFEKTION. Och särskilt när det gäller skola, kläder, utseende, sport och träning. Och så det att var stark och osårbar, förstås.

OCH på toppen av det nog… en egentligen förutsägbar inre TOMHET som skriker ut sin ångest då när alla materiella behov är mättade och när den senaste “sjuka” upplevelsen har förbleknat, och när glädjen av en förväntad vinst eller framgång har klingat ut, och man känner att man måste nå fram till nästa… Ingen kan väl tänker jag …i längden må bra i den här galna cirkusen…!

För det är inte i dom här värderingarna eller i den här människosynen och heller INTE alls i den här sjuka elitistiska livssynen som ett uppväxande barn kan hitta balans, harmoni eller någon form av livets mening..! Och eftersom den här elitkulturen som vi själva har byggt tillsammans i en tidsanda där den har landat i en verkligt bra jordmån, nu är ett samhällsproblem där vuxenvärlden till stora delar har samma problem, och är fullt upptagen med att också … leva upp till det här perfektionsidealet.

Så orkar alla föräldrar naturligtvis… inte riktigt med att vara dom sunt ofullkomliga, naturliga motkrafter och förebilder som barn och ungdomar behöver ha för sina ögon…! Men jag tror på att det här medvetandet kommer att växa och sprida sig bland oss, och det ALLVAR som nu finns omkring oss i det här oroliga världsläget, faktiskt i någon mening har ett syfte att få oss att hitta den där existentiella BALANSEN som vi har tappat och måste ha för att må bra!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Läs fler inlägg → Facebook

Lämna ett svar Avbryt svar