Plötsligt så bara händer det…! Nåt som motsäger alla realistiska förväntningar som att ett antal decennier har förflutit i ens liv och trots flyttningar, byggen av “nya” liv och relationer och med en del geografiskt avstånd mellan två gamla kompisar ( obs, med NOLL betoning på “gamla”hihi) som en gång stod där på nån härlig popkonsert med skön 60 -talsmusik som VÄLLDE in i våra då så spänstiga, oförstörda hörselgångar.
Och osökt dyker en synkad omständighet bara upp framför näsan och i ens liv som vore det bestämt innan och förutskickat av en högre kraft – och liksom att en stor och vänlig hand hade orkestrerat det hela! Så står man där som jag gjorde för nu lite mer än ett år sen, så glad och uppspelt, varm i hjärtat och röd om kinderna över att fått kontakt med en gammal ungdomsvän som man inte sett eller pratat med på en massa år och dagar.
Men att träffa människor som man inte har umgåtts med sen tonårens sorglösa tid och när barnen var små, det är ingen garanti för att man långt senare, faktiskt har så mycket gemensamt eller något att prata om, efter att livet genom många erfarenheter och på så många olika sätt har rört vid oss. Men tänk…att det hade vi och det var bara som om kontakten hittade rätt direkt och att gamla tiders minnen och liknande grund och värderingar låg där och väntade på att få vädras och dryftas, efter att vi förstås också mognat och utvecklats var och en på sitt sätt.
Och nu kunde vi se hur lika vi antagligen alltid har varit och hur bra vi kan förstå och tolka varandras upplevelser utifrån en gemensam känslighet som vi inte har några som helst problem med att lyfta upp på bordet och prata om. En hel dag i vännens helt underbara hem blev det, och tillsammans, och med hennes roliga, snälla man Håkan blev det inte många sekunders tystnad, och att vi inte skrattade ihjäl oss under den här samvaron det är ett rent under!
Hem körde jag sen i mörkret inte utan träningsvärk i magmusklerna…och som om mitt 15 – åriga JAG satt alldeles intill mig och som med känslan av att härliga tonårsminnen och det vi upplevde tillsammans då, faktiskt hade utspelats bara nån vecka innan! Och när jag nöjd – helnöjd var hemma igen efter så god mat och fika och så mycket kärlek och omtankar, plus en guidad tur som jag fick av Gunilla i mitt gamla Målilla och som väckte en del vemod, så var det som om jag hade gjort en dagsresa typ till paradiset och jag kände mig så glad och väldigt tacksam.
