Ett inlägg skrivet och publicerat av mig, Ann Danell .
KONTROLL… denna av vår tid så hajpade och nästan dyrkade förmåga ! Med stora självsäkra steg har den klivit in, liksom kapat våra hjärnor och lagt beslag på en av de absoluta topplatserna på listan av det som vi tror… att vi MÅSTE ha i våra liv för att klara oss och helst ha en cool attityd utåt. Men kontrollbehovet kan lätt bli beroendeframkallande och en falsk trygghet. Och då kan livet bli rätt så “oskönt” när vi då inte HAR full koll… och ge känslan av vara i en match där man plötsligt släpper in det ena målet efter det andra och inte kan hålla rent omkring sig.
Vi har då skaffat oss ett verkligt problem, paketerat i praktexemplet av en PARADOX…! Eftersom vi egentligen har TAPPAT den där kontrollen och överlåtit till den att istället ha kontroll över OSS och det mesta i våra liv.
Jag skulle vilja lyfta ner KONTROLLEN i sin mest skruvade form från den där gyllene piedestalen och ge ett betydligt större utrymme till den ganska ringaktade IMPROVISATIONEN och tron på att det som oväntat dyker upp runt nästa hörn är – eller blir, nåt bra i våra liv!
För om vi vänjer våra hjärnor vid att allt alltid är förutsägbart, ordnat, beräknat och färdig – kalkylerat, inklusive både NU och SENARE. Så BLIR vi självklart mer sårbara, fantasilösa och tankemässigt fastlåsta, vid bara ett tänkt scenario eller en förutsedd lösning. Och då vi blir i allmänhet inte mer förändringsbenägna eller modigare, tvärt om skulle jag vilja säga.
Och om kontrollen får allt för fria händer att styra våra liv, så tenderar varje tanke och varje förändring där vi smiter förbi den koll som hjärnan programmerats med i tron att det är det enda rätta… att skapa förvirring, osäkerhet och till och med inre kaos…och det blir då kontraproduktivt för den trygghet vi ofta vill att kontrollen ska ge oss.
Så jag tror att LAGOM mycket kontroll i en kombination med rejäla doser tillit….ger oss en större beredskap för improvisation och “scenbyten” och är nyttigare för oss, tjänar oss mer och gör oss bättre rustade i tillvaron.
