Varför möter fortfarande så många andliga, mediala vittnesmål på motstånd och tvivel i en nu , upplyst värld, medan samma människor tror på annat som inte heller kan ses med blotta ögat…?

 

Dagens amatörfilosofiska fråga som flög in i mitt huvud som så många gånger förr:

Hur många av oss tror på en, för våra ögon oftast osynlig, men förnimbar, andlig utomjordisk verklighet som väsentligt påverkar våra liv, relationer och göranden, fast vi inte konkret kan TA på eller identifiera den i allmänhet…? 

Och inför det här reser jag på goda grunder ett frågetecken…? För varför blir många” konserverade” tvivlare med den här inställningen då så inkonsekventa och motsägelsefulla när det paranormala ställs i förhållande till vår “verkliga” verklighet och till andra filosofiska och teosofiska frågor..? Det undrar jag eftersom så mycket… faktiskt talar för att dessa två verkligheter sannolikt hör i hop och dessutom nog står varandra NÄRA, och som jag ser det, mot bakgrund av evigheten är en så vacker spegelbild av varandra !

Och jag tvivlar på att det i det stora hela, överhuvudtaget…finns några av det som vi kallar för “motsättningar” eller felberäkningar iscensatta av universums huvudkontor och inte heller någon slump som som sätter hinder i vägen för det som är ämnat för ALLTINGS bästa. 

För naturligtvis finns det under ytan av alla, absolut alla… skeenden en PLAN som är hållbart konstruerad och väl riktad mot det mål och den mening som förstås kan se ut precis hur som helst och som verkligen inte alltid är begriplig för oss. Och utfallet kan som vi alla vet och har erfarit… bli både skratt och tårar, lugn eller oro, och ibland bara enda stort frågetecken, och stannar just då vid att vara den obegriplighet som med tidens hjälp oftast visar sin mening för oss.

I varje människa finns naturligtvis ett, som jag tror, medfött och tillåtande utrymme där det finns plats för BÅDE tro OCH vetande. Och de här båda uppfattningarna bör förstås helst gå i takt och med respekt för varandra och för människor och deras åsikter. För övrigt tror jag inte att vi nödvändigtvis MÅSTE förstå allt… det är en alltför vanlig uppfattning som går i linje med vår perfektionskultur och det överdrivna hyllandet av ren cerebral kunskap. Vilket antagligen är lika med att gapa för stort och efter för mycket, och är nog heller inte meningen.  

TRO och VETANDE och en lagom dos av sunt TVIVEL i sällskap med ett visst kritiskt tänkande är en bra och bärande väg fram mot utveckling och den sanning… som INTE med nödvändighet behöver vara entydig för att vara SANNAST… men en uppfattning som varje människa har SITT tolkningsföreträde till

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *