Förändringar har med åren visat sig vara mer MED mig än MOT mig fast det i början ofta har känts både motvilligt och varit bökigt. Och jag vill bestämt påstå att alla vettiga och välgrundade förändringar är utvecklingens bästa byggmaterial! För dom visar sig nästan alltid vara “väderbeständiga” om man värdesätter och sköter dom med omsorg, för då håller resultatet av ett bra förändringsjobb LÄNGE… ibland ett helt liv!

Men riktigt bra förändringar kräver också att man måste OFFRA – avstå något annat för att kunna göra en bra investering i sin personliga utveckling. Och det här kan minsann komplicera tillvaron och blir ibland som att kastas ut på tunn is utan någon som helst reträttmöjlighet. För det som ofta slår en när man inser att man måste förändra något är det där gamla välkända och lite bedrägliga att “man vet vad man HAR men inte vad man FÅR.”

Men det finns lägen i livet när man bara inte KAN undgå vare sig förändringar eller medföljande komplikationer och när man då måste “släppa och hoppa” och tvingas att kallt kalkylera med att, så att säga, hamna i fel tunna…vilket ju faktiskt händer ibland. Och att kravla sig upp ur en sån kan förvånande ofta vara rent mentalt stärkande och faktiskt göra en lite klokare.
Själv har jag inte alltid lätt för förändringar och eftersom jag är en typisk känslomänniska så kan jag då och då som en riktig paradox, agera direkt på en känsla och ofrivilligt närma mig den komplikation som jag INTE vill ha eller se i min tillvaro…! Och där kan man tala om ett ganska dåligt konsekvent – tänk hihi…!
Men jag har efter en viss träning, faktiskt skaffat mig en bättre blick för att komplikationer kan se olika ut och att det finns dom som är jobbiga och dom som är mindre besvärliga. OCH att även prognosmässigt bra och konstruktiva komplikationer kan visa sig…!
Och ett bra råd som jag av en viss erfarenhet kan ge, är att man ska ha bra på fötterna om man känner att man måste komplicera sitt liv. Nämligen det där att tänka efter FÖRE om det verkligen är värt att avstå eller offra något eller någon. Och att ALLTID ha en riktigt bra orsak att göra det!
