Det här är ett modifierat tidigare skrivet inlägg skrivet och publicerat av mig Ann Danell. Det händer att jag bland blir jag blir, milt uttryckt…RIKTIGT arg på mig själv! Och det när jag kommer på mig med att typ, fira triumfer i att helt enkelt vara dummare än vad jag faktiskt är…! Då blir jag rå – förbannad på fru Danell och tar mig själv i upptuktelse, för min paroll har alltid varit den att man inte ska göra sig mindre klok än man är…!
Det handlar då ofta – och egentligen om samma idiotiska “själv -lureri”. Och det att RÄDSLAN i en person som jag som är både extra känslig och ganska lätt lutar åt en del vidskepliga fantasier. En kombination som jag tror är ett morsarv och en otrygg barndom, och som kan få ett jädrans försprång i en känslig människa. Och då kan det hända att det får ett övertag om det vanliga, brukbara sunda förnuftet, och att den där HEN som jag kallar för “de irrationella känslornas VD” skickar ut fake – fakta till hjärnan.
Som då får en att tro… att om jag offrar lite, eller kanske lite mer, av min bekvämlighetszoon eller om jag släpper på kontrollen över mina mys – pysiga, inkörda gamla rutiner, så kommer ALLA röda varningsljus blinka framför näsan på mig och “KATASTROFLÄGET” infinner sig…!
Men den tanken är ju bara så otroligt dum… tänker jag då, när jag ertappar mig med den här mentala dikeskörningen! Och så nyper jag mig lite i armen och tänker att så länge jag andas och faktiskt lever, så SKA jag jag banne mig INTE låta den där hybris – diktatorn – som faktiskt den otyglade RÄDSLAN är, ta över och hindra mitt dyrbara liv…!
För hur lätt är det inte att rädslor, oro och till och med ångest sätter stopp för nya sätt att tänka, våga och välja – och leva? Och hur många INSTÄLLDA utvecklingssteg har INTE blivit verklighet ISTÄLLET för det där som säkert högst tillfälligt, hade varit både obekvämt, pinsamt eller direkt svårt – på gränsen till subjektivt “omöjligt”. MEN som sannolikt hade sparkat mig i baken en bra och betydande bit framåt i min personliga utveckling och kanske faktiskt påverkat andras lite också, på samma gång !
Vem vet… ? Ja, i alla fall inte den som INTE konfronterar sina rädslor OCH faktiskt vågar byta spår…!
