VAD GÖR MAN NÄR MAN ÄR TRÖTTARE ÄN TRÖTT, JO MAN TAR AV SIG MODER THERESA DRESSEN, STÄNGER AV “KRAVMASKINEN OCH SÄNKER BESTÄMT NER VOLYMEN PÅ ALLA OMOTIVERDE SAMVETSFÖREBRÅELSER, CHILLAR OCH BARA GILLAR LÄGET!

Dagens inlägg om ett tillstånd som nog en och annan kan känna igen sig i!

Skrivet och publicerat av mig, Ann Danell.

 

Min inledningsreplik kan just nu under rådande omständigheter, inte bli nåt djupare eller mer substantiellt än ett:  “Jäsp … jäsp och åter jäsp och sen på sin höjd ett högst uppgivet litet värnlöst, puuh….”
Och låter jag tråkig så är det inget mot vad jag verkligen och i levande livet, är att vara i närheten av just nu.

Men jag har lärt mig att trots fina positiva dagar så fortsätter förstås kroppen underliggande ändå att reagera på och bromsar upp, invanda destruktiva livsmönster med stress och otillräcklighetskänslor. Och protesterar ibland på sitt sätt mot  de inbillade krav på förväntningar av olika slag som sliter på oss och måste brytas. Och som då ibland aktualiserar gamla skador och kollisioner uppstår. Och då måste kropp och själ säga ifrån, ur ett rent överlevnadsperspektiv !

Såna här dagar har liksom ett ärende med sig och säger att: “nu måste du lyssna för att du ska kunna ta hand om dig själv på bästa sätt.” Och det här händer nog oss alla men vi lyssnar av olika skäl olika mycket, och ibland inte alls på det här tilltalet.

Och när jag blir så där trött och uppgiven då känner mig som jag hade blivit rånad och bestulen på alla roligheter och på den kreativitet och energi, som jag faktiskt annars brukar ha en del av och är väldigt tacksam för. Men det är som det ändå av gammal vana cirkulerar som ett “tänkt projekt” där uppe i huvudkontoret som tycks konsumera massor av energi och undra på att man blir trött med ett huvudkontor som då tycks skötas av nån ovan, lite trög “vikarie” hihi.

Jag kände redan tidigt  på morgon att det här är en sån där motsatsdag till de dagar då det mesta, både omöjligt och möjligt, bara flyter på och blir gjort, saker löser sig, man kommer på nåt roligt eller intressant att skriva om, (det här inlägget låg redan färdigskrivet i datorn) och till och med kanske så där lite lättvindigt toppar dagen med ett sockerkaksbak…! Och det man tänkt göra det typ fixar man och lägger bakom sig, men blir ändå inte trött förrän man går och lägger sig och somnar, precis som det ska vara.
Och DET beroende på att man så ofta FÅR energi av att göra det man behöver göra och har tänkt sig, det är min egen hemsnickrade teori!

För det visar sig nästan alltid att det är ett dåligt val att samla på “inte gjorda – gör jag – en annan dag – saker” utan istället “ta – tjuren – vid – hornen” och bara göra vad det än är enligt här och nu – principen. Och det visar sig så ofta bli en riktig energiboost som man kan lita på!

Och antagligen är det just de där dagarna, de pärlor i guld, när man har det där sällsamma sinneslugnet och den flödande energin som man behöver påminna sig om en sån här dag då man bara är så TRÖTT i både kropp och själ, utan att så förargligt kunna sätta fingret på själva orsaken. Och då man framgångslöst försöker spåra den “skyldiga”, den där ledsamma energitjuven som man verkligen vill hitta och rejält läxa upp och sparka lite lagom hårt i baken, fast man själv verkligen skulle behöva högst densamma spark i baken…!

Men jag tror, av egen erfarenhet, att man såna här trötta dagar helt enkelt bara ska ta och stänga ner den så ofta egentillverkade… kravmaskinen och bara gilla läget. För det är ingen riksolycka att stänga av volymen på ett dåligt samvete över det som inte blir gjort, eller för att man inte alltid orkar vara supersocial och bjuda på sig själv, fast man gärna vill. Utan se det som ett bra tillfälle att bjuda sig själv på lite egentid och serva sin motor med att kanske bara vila, eller göra det som man mår riktigt bra av! Och helt enkelt strunta i att leta efter vad eller vem, som suger ens energi för det blir man just då bara tröttare av.

Vi behöver alla våra lågintensiva dagar och särskilt när livet snurrar på fortare än vanligt eller när vi hamnar i större förändringar för sånt sätter sig inte utanpå, och  då behöver vi stanna upp och bottna i oss själva, vara närvarande och verkligen sätta ner fötterna på jorden och gärna rent bokstavligt och barfota! Tänka över hur vi tar hand oss själva och om just den strategin håller i längden? För det är inte mycket som är viktigare än den omsorgen om sitt eget välbefinnande, för det spiller ju också över på så mycket annat, och inte minst våra relationer.

Och att vara trött och slutkörd är inte alltid ett sjukdomstillstånd, eller lika med att vara “svag” som person. Utan väldigt ofta kroppens och själens alldeles särskilda och sinnrika sätt att signalera att nu är dags att stanna upp och vila, och ladda de batterier som laddas kan…! Och den som är klok nog att lyssna till den signalen och tar den på allvar, är aldrig svag utan har en STYRKA och är en bra förebild som visar andra den väg till hjälp och bättring som många människor ibland i uppgivenhet, inte kan se alls!

Det är nog ändå det klokaste man kan göra de där dagarna man är tröttare än trött och inte hittar energitjuven…!Vet i fasiken var jag egentligen håller hus just då och vad jag i så fall sysslar med där… Och jag tänker att ringer nån på dörren så skulle jag, kanske lite tillskruvat men utan att skarva allt för mycket, kunna säga: ” hej på dig, men Ann är tyvärr inte inne just nu…” och det är precis lika konstigt som det låter. Det finns säkert en och annan som skulle vilja definiera det hela som helt vanlig temporär LATHET och det kan nog stämma faktiskt, men varför bli man då så TRÖTT av att praktisera lathet undrar den late!

Jo, för att man nästan regelmässigt blir SÅ mycket tröttare av allt det man INTE gör än det man faktiskt GÖR!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *