Ett inlägg, som alltid, skrivet och publicerat av mig Ann Danell.
Jag läser i tidningen om många trevliga och uppiggande folkliga sommarnöjen som trängs där bland en del mindre roliga nyheter i en ganska orolig värld. Tänker på vilken glädjekälla – vilken mänsklig tillgång, kultur i alla former är. Men jag tror också att att själva ordet KULTUR, som en benämning och seglivad kvarleva från det gamla klassamhället, fortfarande av vissa kan uppfattas som lite pompöst och högdraget och ett “finare” nöje som länge var reserverat för så kallad överklass och högreståndsmänniskor.
Och det… är i så fall både fel och väldigt synd tycker jag, om den betydelsen lever kvar, för en av ordets betydelser är ju faktiskt “odling”… Och numera är det lyckligtvis ekonomiskt möjligt och fullt tillgängligt för de allra flesta, att just kunna odla sina intressen och njutningar vem du än är och oavsett hur fint – fult eller “kulturellt” det än anses vara. Och det vill jag påstå är ett självklart framsteg i en jämställd värld.
Böcker, teater, film och musik, vilka fantastiska gåvor och vilken helande motkraft till den oro som man, utan att vilja vara gnällig, med fog kan känna inför samhället i dag! För genom t.ex teater och film får vi riktigt bra möjligheter att förstå varandras känslor och acceptera tankar och beteenden som inte motsvara våra egna.
Och får genom det också hjälp till förlösande skratt och tårar och kan så nyttigt spegla oss i varandra och i det allmänmänskliga . Och så ställer kulturen oss en bit utanför oss själva, till nytta för självinsikter och en större förståelse för orsaker och sammanhang och för relationer.
Det tror jag kan göra oss mer förlåtande och försonande, utvecklade och rustade som människor. Och under hela vår historia har det många gånger visat sig vad de kreativa och konstnärliga värdena har betytt för människor under stora påfrestningar och livsomvälvande händelser. Det har nämligen läkt och lugnat många hjärtan och givit hopp åt människor som förlorat det och har med det blivit livsuppehållande..!
Och var och en behöver kulturen på sitt sätt och i sin form och hittar den inte sällan på helt olika ställen, och jag tror faktiskt att utan den verklighetsflykten vore livet för många av oss betydligt mindre glansfullt och uppiggande !
