Dagens inlägg, som alltid, författat och publicerat av mig , Ann Danell.
“Det är synd om människorna ” säger Indras dotter i Strindbergs drama ” Ett drömspel ” från 1902.
Min reflektion över det… blir att det fortfarande efter 122 år då Strindberg iscensatte det här fantastiska manuset, fortfarande är synd om människorna. För det har alltid funnits människor att- av olika skäl tycka synd om och känna medkänsla för. Och jag tror tyvärr inte att de olyckliga människorna med sår i hjärtat och trasiga själar har blivit färre i förhållande till att vårt materiella välstånd har ökat, snarare tvärtom. För harmoni och känslan av mening med liv och existens garanteras inte av den statusen, utan mer av – om och hur… vi tar in, upplever och känner av allt det andra som ryms inom det andliga, metafysiska. Det som är ICKE materiellt och kan ge oss en inre, och mer varaktig trygghet och harmoni.
Och det är ett bistert och mycket sorgligt faktum att fattigdom och krig, förföljelser och felfördelade medel och resurser i hop med en hel del missriktade politiska insatser, nog alltid kommer att se till att det jorden över kommer fortsätta finnas människor som det verkligen är synd om. Och det vore en lycka och ett verkligt framsteg för världen om vi kunde ta i tu med de underliggande, så uppenbara orsakerna till det omänskliga lidande som så många människor, djur och…natur i utsatta länder tvingas födas in i och genomleva! Det tycker jag är en skam för den mänskliga rasen ock speglar faktiskt en hemsk människosyn i vissa politiska makthavare!
Och i dag tänker jag också rent allmänt på de människor som har “brustit i sin människa och fallit till marken” och av olika orsaker har felat och burit sig illa åt mot världen. Att ingen ska, anser jag, trots det räknas ut så länge det finns ett endaste litet frö av människa och en vilja till bot och bättring i den personen!
För de allra… flesta som har felat och burit sig illa åt, förtjänar en andra chans innan deras goda vilja räknas bort. Och jag tycker det är synd om de människor som inte får visa bot och bättring. För under förhärdade ytor och stela okänsliga masker finns det människor som KAN lagas, förändras och komma i kontakt med en bättre upplaga av sig själva och vara den! OM de känner att någon trots allt tror på att de kan förändras och byta riktning till det bättre! För annars hamnar en människa lätt i uppgivenhet och ser ingen mening med att ändra sig själv och sina beteenden. Utan fortsätter leva det destruktiva liv som nog ofta mycket olyckliga personer gör, med känslan av att de inget har att förlora i sina trasiga hjärtan.
