Det är så stort och mäktigt att vi oavbrutet kommunicerar med ögonen – själens spegel och dess fönster ut mot världen, och då skapar avgörande in – och uttryck mellan oss!

All den här mer eller mindre frekventstarka energin tar vi emot och den blir då i oss omvandlad till sinnes – INTRYCK som vi mer eller mindre medvetet, direkt eller senare tar in och bearbetar. Men det händer också att vi ibland av olika skäl är tillfälligt blockerade och då är infarten tillfälligt stängd men kan, tror jag, ändå ha nuddat vid oss och i någon mening aviserat sina syften medan den står på vänt. För det händer att vi tar emot en energileverans senare när vi i ett annat läge har en bättre och mer öppen mottaglighet i oss.

En verklig Master i vårt breda uttrycksspektrum är tveklöst våra ÖGON – den mänskliga blicken! Och den är inte bara “själens spegel” utan det fönster varifrån vi själar betraktar varandra. Ögon kan vara fantastiskt vackra, så berörande och ibland smått magiska och då är själen på topp, har nog en optimal dagsform och vill verkligen jobba för att nå fram, tala och beröra, och lyckas verkligen med det och ibland faktiskt varaktigt och med en bestående kraft i oss.

Ibland är själen i mörker och behöver nödvändig vila. Kanske blockerad av sorg och förtvivlan och vår blick kan då vara undflyende, skygg, och avstängd för att vi ska kunna nå ro, vila och nödvändig tid för bearbetning och målet för vår läkning .

Medan man Ibland kan man möta en människa vars ögon är så… glada, så levande och förmedlande att man smittas av de energierna! En sån själ har tror jag ett uppdrag att lysa upp världen och människorna, och det ögon – fönstret står ofta vidöppet och alltid med full själslig bemanning och det är så himla vackert!

En ENDA blick och med hjälp av en vindpust från själen och beroende på den själens hälsotillstånd och mognadsgrad, kan i ett enda ögonblick fylla en annan människa med kärlek, energi och stor glädje!

Men det finns också ögon som kan “döda”, suga energier och mentalt sänka sin omgivning. En sån människa mår sällan bra, har mist kontakten med det goda och behöver ibland skyddas från sin omgivning och sig själv. Och kan till exempel, ibland rasera relationer och plåga andra, söndra en hel arbetsgrupp och fortsätta länge med det här för att stärka sig. Vilket otäckt lätt kan skapa tragedier eller en osund arbetsmiljö och ett sjukt medberoende och en farlig acceptans i omgivningen.

Men det finns så förunderligt… de som kan rädda såna olyckliga, trasiga människor och få deras själsfönster – deras ögon, att läkas och tändas igen!