Nu är ljuset på banan igen fast än så länge med bara små försiktiga, men fasta steg och det miraklet kan ju påverka oss känslomässigt i olika riktningar

Dagens inlägg skrivet och publicerat av mig Ann Danell.

Som den målinriktade och eviga optimist det ÄR tar nu LJUSET IGEN i en revival över själva föreställningen och man blir precis lika glad varje år, och jag ger nu min tribut till det försiktigt gryende vårljuset!

Och jag vill i det sammanhanget säga ÄNTLIGEN och GRATTIS  och ge min förståelse till alla de människor, ganska många faktiskt, som årligen utkämpar en hård och ibland nästan oövervinnlig kamp med att psykiskt och känslomässigt klara de här mörka månaderna som vi nu lägger bakom oss.

Jag vet att det för dom är som att få livet på nytt när ljuset segrar igen! För naturens olika ansikten och yttringar påverkar ju våra sinnen på olika sätt och kan också få oss att må dåligt under årstidsrelaterade depressioner. Och det finns faktiskt också människor för vilka det fina vår – och – sommarljuset ibland också kan påverka stämningsläget och ge oro.

Och jag tror faktiskt att gamla minnen har kraften att kunna aktualisera vår – och sommardagar kopplade till starkt obehagliga händelser och upplevda trauman, och då mycket väl ge just återkommande årstidsrelaterad oro och nedstämdhet. Och då kan en medvetenhet om det här och att bearbeta det hela i terapi, hjälpa och göra skillnad.

Många människor kämpar förvisso både höst och vår med att hålla näsan över nedstämdhetens och hopplöshetens rand för att inte bli allt för nedstämda eller rent av sjuka. Till dom önskar jag nu ljusets fulla välsignelse!

För mig kan det trots min kärlek till det återseendet ibland tendera att ganska motsägande, bli lite för vackert och på gränsen till smärtsamt för mina känsliga, tunnväggiga sinnen. Och det ger mig full förståelse för så många andra som bär på den här känsligheten som ju faktiskt är fullt medicinskt – hormonellt förklarbar om någon kanske inte visste det.