Ett inlägg skrivet och publicerat av mig, Ann Danell.
Det känns verkligen och på flera sätt, som att en BETYDANDE och banbrytande förändringstid nu står framför oss! Och den är antagligen väl förberedd med alla sina kraftfulla förändringsenergier och pekar vänligt men bestämt med hela handen på det arbete som länge stått på vänt för att göra tjänst, med det som dom flesta av oss äntligen har fattat och nu bör reformera i det mellanmänskliga.
Som till exempel, tycker jag: En växande brist på kollektiv civilkurage och ett allt för magert inkännande med människor i utanförskap och med dom som väljer att stå utanför den dum – kaxiga normens ganska snäva cirkel. Och jag vill påstå att det här nu med all rätt måste kräva vår uppmärksamhet. Antagligen för att det ju är som ett “miljöarbete” och till stora delar en sociologisk förändring av en problematik som vi själva skapat och har ansvar för!
Och inför det jobbet behöver vi ytterligare öka vår kunskap, städa ordentligt bland en del skitiga ego – samlingar i oss, och i den villfarelsen där vi hamnat, genomskåda gamla dumma fördomar och se MÄNNISKAN och hela spektrumet av den i oss alla! Och jag tror inte att vi ännu har förstått hur mycket vi har att vinna i utveckling på det här, men det lär visa sig och den som lever får se!
Det här förutsätter INKLUDERINGAR och en sann MOTIVERING till att vilja göra dom, och det finns redan en peppad folkrörelse som står på plats och är riktigt bra och engagerad.
Men jag ser också i spåren av inkluderingar och acceptans att samhället ( som ju är vi tillsammans) i all sin välmening i en viss affekt som “moralhygienister”, skapar motpoler som samtidigt inte okejar vissa saker eller grupper, och med det så motsägande EXKLUDERAR och bygger nya utanförskap.
