Det där med hemhörighet och…tänker jag, att faktiskt äga den så kallade “lagfarten” till sin egen kropp och själ, och om den där likheten mellan oss och naturen som ibland blir så tydlig!

Dagens blogginlägg skrivet av mig Ann Danell.

Väder och vind väcker känslor… och det tror jag är en omsorgsfull avsikt som moder natur med alla sina olika väderlekar av kärlek, faktiskt vill ge oss för vår överlevnads skull. För när naturkrafterna, och särskilt i vissa utsatta delar av jordklotet, brakar loss ordentligt med t.ex med hårda vindar, sträng kyla, “mördande” värme eller hotfulla översvämningar, då måste vi ha både ögon och öron öppna, släppa in ett fungerande omdöme och agera efter rådande omständigheter. För då kan vi överträffas av en för oss överlägsen, utomstående kraft!

 Och helst  innan… kunna förutse hur det kan bli när ett oväder tilltar och visar sig för oss i full styrka. Och när nordanvinden ibland blåser rejält runt husknuten som vore den vilsen och hemlös och när den förvirrad far både hit och dit, då blir jag inspirerad och vill skriva om HEMHÖRIGHET i en annan… och överförd betydelse.

Och då halkar jag som så ofta och gärna in på likheten mellan oss människor och naturen, och om den ibland lite underskattade betydelsen av att faktiskt kunna vara sin egen gränsdragare och bestämma över sig själv och sina inre RUM, och specifikt vilka som ska ha tillträde till de domänerna.

Den ibland lite underskattade betydelsen av att då och då unna sig klokheten att se över det tillträdet och känna efter vilka människor man verkligen släppa in i sitt liv, och som en följd av den bedömningen, ibland kunna säga NEJ och stänga dörren. Vilket för mig  inte är det detsamma som att vara ogästvänlig och allt för sträng, tvärt om… är jag benägen att säga. För DÅ tar man, tycker jag, livet och människor på allvar och visar ansvar och kan till och med bli mer medveten kring om man själv är en lämplig gäst i andras liv och hur man beter sig mot sina medvarelser!

Och det gäller att verkligen äga LAGFARTEN till sin egen kropp, sitt varande och samtliga av sina inre rum, INKLUSIVE… tankar och känslor och att gärna göra en sån kontroll  inför att man ger sig in i nya relationer och  före… man eventuellt investerar väsentliga delar av sig själv i en annan människa! Och att kunna äga modet att vara sin egen gränsdragare och inte låna ut den uppgiften til andra, och att vänligt men bestämt, med tydlighet vara “herre över sitt eget hus” i alla lägen!

Hålla koll på nyckeln och för allt i världen… INTE tappa bort den! Vara noga med vilka man VERKLIGEN vill släppa in över sin så väl inre, som yttre tröskel, och vara klar över vilka man vill visa ut och som inte bidrar till något gott – de människor som du INTE önskar ha som inneboende i dig /hos dig och som inte i något avseende berikar ditt liv, utan kanske snarare tvärtom…!