Världen har blivit mer svart – vit, rå och filterlös och vi med den och nu skakar vårt gamla trygga vardagsfundament, men jag ser ett hopp runt hörnet!

Det slår mig allt oftare att det är som om TILLVARON och själva VARANDET så uppenbart har gått in i en tid när världen i stort har blivit råare, definitivt mer tydligt i sina avsikter och på många sätt mer avskalat och obarmhärtigt för mänskligheten. Och det är som att alla mjuka “sammetsdraperier” som har funnits där för oss ganska länge och skyddat oss från att  gå in i svårigheter där vi hjälplöst slår huvudet i allt för smärtsamma misslyckanden, nu oftare ganska obarmhärtigt slår oss RAKT i ansiktet. 

Och man får väl faktiskt säga att flertalet av oss inte är riktigt förberedda och ännu mindre mentalt rustade,  för att möta den här ocensurerade verkligheten som nu tycks ha gått förbi alla filter och inte längre tvekar att gå rakt i  våra liv. Jag tror ju för övrigt på att “allt har sin tid” men att det förvisso inte sker samtidigt i den här förunderliga världen, och jag tycker att det är en fullt rimlig rättviseaspekt på våra liv. 

Men det är naturligtvis inte helt lätt för oss att efter vår nåderika närtids – historia av fred och “sötebrödsdagar” nu se ut över en värld som är påtagligt allvarstyngd både i det lilla och det större perspektivet. Och därför är vi förstås inte beredda, inte rustade för de flesta av oss har haft det förhållandevis bra och tryggt och ganska förutsägbart, och då anar man sällan några “ugglor i mossen” och tror att det här är det permanenta tillståndet. 

Men den här nya världsordningen, som jag tror med nödvändighet måste sätta saker på sin spets som skulle ha suttit där typ i går, den tror jag har en hel del fördelar och förbättringspotential med sig. För det brukar stora förändringar ha i bakfickan som en välkommen bonus. Och det hopp jag trots allt ser, det står där runt hörnet så glatt och rosigt om kinderna beredd på att börja jobba med en del ommöbleringar av våra tankegångar och synsätt. 

Och jag anar att vi nog kommer att behöva ta en hel del steg bort ifrån både långsynthet och trångsynthet och bli lite mer NÄRSYNTA. För då måste vi sakta ner och  hämtar lättare upp den bästa upplagan av vårt mänskliga förstånd. 

Och då tror jag att vi bättre kan se och förstå… varför dåligt kan bli bra och vilken värld vi egentligen vill ha!