Lördagskväll – lugn och ro och medan kaffebryggaren jobbar tänker jag några ögonblick på vår älskade FRIHET och att alla tyvärr inte har den i sin hand!

Och vi är förstås ämnade att bruka vår fria vilja som tränar oss, när vi går – på våra smällar och tar oss över över våra hinder som gör oss mer och mer välutrustade och i bästa fall både erfarna och förståndiga. Och friheten och den fria viljan hör förstås tätt ihop, förutsätter varandra och ingår i samma sunda människosyn. Men tänk… att hur mycket lagstadgad formell frihet som än tilldelas människor, så måste ändå så många stigmatiserade grupper som inte  “stämmer” in i det normativa mönstret, varje dag i jordens alla hörn…SÖKA den friheten – den RÄTTEN på nytt varje dag och leva med den osäkerheten att den när…som helst kan tas ifrån dom..! 

Det kallar jag sjukt, en oacceptabelt seg samhällsutveckling och en orättvisa som slår hårt mot individer i olika sammanhang! För medan de FRIA har utrymme att växa i alla bemärkelser, så lever de OFRIA under begränsade omständigheter där varken hjärtat eller tankens fulla uttryck får tala fritt. Och det skapar ängslighet och osäkerhet som i sin tur… kan skapa en uppgivenhet som ibland får en människa att resignera och acceptera bristen på frihet, vilket kan bli farligt och som att slå på sig själv. 

Så vi har alla goda skäl att solidariskt hjälpa dom som har begränsade fri – och rättigheter och vara rädda om de friheter vi själva har och vårda det livsutrymmet ömt och med respekt, för det är ovärderligt bra och det stärker oss till både kropp – själ och ande och gör oss starka och självständiga!