I den här vackra vida, men ganska vilda världen världen bor trots det, så många harmoniska människor som med smittsam entusiasm och en imponerande övertygelse uttrycker att dom är fullkomligt nöjda med livet och sig själva. Och det är alltid lika inspirerande att möta en sån person för den inställningen uttrycker så önskansvärt tydligt att själva livssynen faktiskt är påverkbar! Och det tycker jag stärker den tes som säger följande:
“Att om man ger sig DEN på att mentalt ställa in sig på att SÖKA och FINNA HARMONI och VÄLJER att genom den hållningen se det rätta värdet av det som man egentligen redan har och förfogar över där framför näsan, då har man verkligt goda utsikter att bli den där skönt FÖRNÖJSAMMA goa människan som har lärt sig vad den här dyrbara stunden på jorden egentligen går ut på! Och frågan är om det finns så många andra, mer väsentliga erövringar av insikter och kunskap som man för övrigt kan göra medan man lever och andas…?
Men det finns också i motsats till alla dedikerade sökare, en och annan som tycks bära omkring på den tunga, ledsamma last som liknar ett inbyggt missnöje och det ibland redan från början, och alldeles oberoende av hur dom har det i livet och hur deras “relationshälsa” ser ut.
Och det är nästan alltid sorgligt och lika med ett förutsägbart energitapp att möta en sån person. Men man ska ha klart för sig att i den här gruppen ingår tror jag, många såriga av livet traumatiserade människor, som ser med en permanent förminskande blick på sig själva och livets möjligheter, och som flera av dom inte varit ens i närheten av en bearbetning! Och då är det lätt att i stum förtvivlan och med bortvänd blick, stanna vid en förträngning av det där som en gång lade grunden till det här ibland nästan toxiska missnöjet,som kan förgifta både människosyn och världsbild när det i en uppgiven person inget motstånd möter.
Och jag tycker nog att dom bekännande missnöjes – människorna egentligen paradoxalt nog…i takt med att vårt materiella välstånd har ökat och brett ut sig bland olika människor och miljöer. Fler människor drömmer nu uppenbarligen, när perfektionen står högt i kurs om att vara någon annan och om en idealiserad mer guldkantad tillvaro och ser då inte sitt eget värde och sina egna tillgångar… Och då kan missnöjet helt fräckt kliva in i någon, ta över och ställa till det.
Och jag vill påstå att när överdriven konsumtion och överskattad materialism blir till den religion som man dyrkar och tillber, då riskerar vi att bortse från dom andliga immateriella, filosofiska värden som människan alltid har behövt håll i och stärka sig med, och som inte är mätbara och inga förbrukningsvaror. Och det ger, fast vi inte alltid själva fattar det, oundvikligen vissa mentala bristtillstånd som på verkar hur vi mår i alla stycken.” För människan lever ju inte endast av bröd” !
Men förändringar behöver inte alltid utgå från ett missnöje, utan också från en längtan efter utveckling i den människa som redan innan är nöjd med sig själv men ändå vill komma vidare och bygga fler lager av kunskaper i sitt SJÄLV.
Och till den som vill förkovra sig på något plan och bli lite klokare, men som ändå tvekar vill jag av egen erfarenhet säga :
Man KAN med olika ansträngningar alltid bli det man vill – men inte förut varit… det är fullt möjligt!
Och man KAN förändras och integrera den förändringen i själv “så där lite snyggt” utan att behöva byta sitt ID eller den logga som bekräftar vem man är. Och det är görbart att behålla sin kärna och vara fortsatt igenkännbar, om man så önskar…!
