Visst är det så, att vi dagligen näst intill invaderas av bilder och intryck och mer eller mindre seriösa, välvilliga tips och råd för hur vi bäst lever våra liv, sköter våra kroppar, knoppar och utseenden. Och ingen ska tro att det här inte gör något med oss eller att det inte i någon mån talar till våra hjärnor, påverkar vår självuppfattning och faktiskt bygger bo i våra självbilder. Fast vi kanske ändå tycker att vi gillar oss själva precis som vi är och tror att vi faktiskt inte påverkas.
Det är banne mig inte så lätt att alltid stå stadigt och med en bra styrning över omdöme och förnuft när olika mediers vindar blåser med sin starka genomslagskraft över oss. Och ibland har jag minsann själv, men mest i min “gröna ungdom” varit vad jag i efterhand sett som onödigt aningslös och lättpåverkad, och faktiskt därför svikit mig själv och mina EGENTLIGA önskningar och uppfattningar. Och det kan jag säga… har inte precis varit utvecklande på något plan.
Men, jag ska inte sticka under stolen med att jag faktiskt också fått en och annan influens som har givit mig den där högst välbehövliga sparken i baken som jag just då har behövt. Och flera verkligt goda och vettiga råd som visat sig funka för många andra har ibland visat sig passa också mig och har hjälpt till att balansera mitt liv och mig själv, och det har jag varit tacksam för.
Men med åren så har jag mer och mer märkt och förstått betydelsen av att först sätta all påverkan i alla former utifrån, i förhållande till mig själv och den jag är och till mina behov! Och att med ett kallt huvud och fötterna på jorden stämma av det med just MINA behov och värderingar..! Det handlar ju egentligen en hel del om att våga vara självständig, lita på sitt eget omdöme och om modet att våga sticka ut från det som är politiskt korrekt och ofta om en förväntad anpassning till det jag minst av allt tycker om eller per automatik vill ansluta mig till – nämligen likriktningen – konformiteten…!
Därför är det ett bra mantra att då och då påminna sig om det som jag, om jag skulle tatuera mig mig så här på äldre dar hahah… skulle välja som en del av ett budskap: DU ÄR DU OCH INGEN ANNAN!
Den andra delen av den här “tatueringen” som jag också nöjer mej med att symboliskt rista in i min självbild och vill låta omfamna min självkänsla är: NU ÄR NU OCH ALDRIG SEDAN!
För NUETS fräscha lyster och alldeles klara ögonblicksbild ska som jag ser det, inte behöva grumlas, bli mindre färgrik eller intressant för att jag redan har ena foten i nästa skeende och blicken i förtid riktad mot den framtid som jag ju inte kan veta om jag får tillträde till … ! För då har jag ju kanske helt osett slarvat bort ett stycke dyrbar livstid som bara finns en EN ENDA GÅNG och som jag garanterat, endast då och ALDRIG SEDAN, får hålla i min hand och glädjas åt och förfoga över…!
Och om jag känner mig själv och vet att jag har med mig de här heja-på -dig -ropen i min vardag, då har jag den bästa förutsättningen att stärka min självkänsla, värna om just min individualitet och person och det som är min kärna. Det hjälper mig att hålla fast nuet och att ta vara på dess rätta värde och det skonar mig från att ta steget ut i mycket onödig oro och ängslan för den framåt – tid som jag varken kan eller behöver kontrollera…!
