Jag skriver som andra, givetvis för att jag vill nå ut med mina tankar och känslor, resonemang och teorier. Och ganska ofta skriver jag om mellanmänskliga relationer, psykologiska, och gärna lite mer djuplodande aspekter av att vara människa i stort.
Och jag skulle aldrig drömma om att specifikt och envist inrikta mig på bara kvinnliga eller manliga läsare eller ämnen. Inte heller tala om feministiska könsperspektiv utan att också bjuda in männen att läsa. Därför, att jag står fast vid det, för mig ovedersägliga faktum att vi alla i första rummet är människor, och att likheterna mellan könen egentligen, om man bortser från konserverade könsstereotyper, är större och betydligt fler än olikheterna och än vad många hävdar.
Jag tror på, att vi bara genom vettiga, fredliga samtal och förståelse och respekt kvinnor och män emellan, kan göra den här världen bättre och naturligt anpassad efter den fullt ut jämlika principen.
Tyvärr, har ganska många män svårt att släppa den inrutade manlig prestigen och engagerar sig då inte så mycket i de egentligen allmänmänskliga frågorna, fast de egentligen borde och för att det lika mycket angår dem och deras välbefinnande på många plan.
Därför blir jag alltid glad när män har modet att lite trotsa normen, och går in i de av tradition kvinnodominerande rummen där budskapet förstås är riktat till en människa, och inte bar till ett kön…!
Så TACK OCH VARMT VÄLKOMMEN säger jag till de män som jag har förstått läser mina blogginlägg!
