Det är få ord i det moderna språket förunnat att bli mer substantiellt och meningsfullt ju oftare det används och syns överallt. De flesta modeord har en aura av nyhetens behag och når sin pik i det skedet när fler och fler kopierar det och tar det i sin mun eller skriver det på sociala medier. Men beroende på hur väl det är synkat med tidsandan och om det saknar konkurrens och står ohotat av nya populäruttryck, så nöts de här ganska tjatiga orden så småningom ner och minskar allt mer i värde.
Språket är i ständig förvandling och populäruttryck – och ord har förstås växlat över alla tider och speglar som jag ser det, alltid rådande tidsanda och ideal, världsbild och människosyn. Det ligger i språkets natur och så ska det vara för att det inte ska stagnera och stanna i sin utveckling.
Men det är lite intressant och ibland irriterande att ord som har ett högt värde och är kopplat till egenskaper som står högt i rang bland oss “just nu,” mer eller mindre medvetet appliceras fel på människor och tillfällen för att förmildra eller göra något finare än det egentligen är.
Och jag tar ett exempel med ordet ENERGI. Ett högfrekvent och positivt värdeladdat ord som anknyter direkt till dagens samhällstempo och till krav – och prestationsmaskineriet. Där det att ha ENERGI är själva förutsättningen för att överhuvudtaget komma i fråga och kunna hänga med i något sammanhang. Och där HÖG ENERGI ger höga pluspoäng, efterfrågan, prestige och framgång, åtminstone ett tag…
Men den här beundrade egenskapen att ha MYCKET och gärna obegränsat med ENERGI och att vara fulltankad med den, helst merparten av dygnets timmar, den har sitt pris och är inte gratis. Och följden av det blir att så många människor i dag går omkring tillsynes harmoniska och ständigt leende, HÖGENERGISKA, och i ett ständigt görande. Och beundras för sin aldrig sinande energi och triggas vidare mot väggen…
Och det HÄR som värdeladdade ord som ENERGI blir fel använda genom att de ibland maskerar och bortser från det som det ofta handlar om i dag för många stackars energislavar. För det rätta ordet i sammanhanget är STRESS! Och om positiva energipåslag som för länge sen passerat gränsen för det normala och gått över i negativ pressande, sjukdomsframkallande STRESS. Och i det ligger inget som helst beundransvärt när alla varningslampor redan blinkat länge!
Men, jag vill också säga att det givetvis finns stress som befinner sig inom rimliga gränser för vad någon klarar utan negativ påverkan, och som i någon mån kan vara en motor och föra jobbet framåt för den som är anpassad för det. Medan nån annan skulle kunna uppleva samma omständighet som jobbig och oöverkomlig.
Men det ligger en poäng i att nämna saker vid sitt rätta namn och att ibland våga gå bortom det politiskt korrekta också när det gäller språket…! För språket ÄR en maktfaktor att räkna med och börjar vi fuska med undanglidanden och skiftar betydelser också i det vardagliga, så kan det få betydelse för oss vad gäller normer och förväntningar i båda riktningarna av det vi vill och önskar.
Och i min värld ÄR inte en uppenbart sönderstressad person en människa med beundransvärt hög energi! Det finns inget beundransvärt med det, egentligen bara ren tragik kopplat till ett fartblindt samhälles förväntningar!
