Varför är gamla minnen så energifyllda och känslomässigt laddade för de flesta – egentligen…?

Visst känns det härligt att ibland stanna upp och förlora sig i ett gammalt minne från ett DÅ! Ett stycke Varande som en gång var ett högst närvarande NU i ens liv.

Minnen, förflutna genomlevda dagar – ögonblick av det som man bara kan se i backspegeln och glädjas åt, känna vemod över eller kanske sörja djupt och smärtsamt.

Så många gånger har jag inte själv fastnat i mitt eget minnesarkiv och förundrat mig över vilken emotionell kraft det ligger i det som en gång var liv och verklighet och där jag då själv fanns tillsammans med människor som kanske inte längre finns, annat än just där i minnets backspegel.

Och jag har funderat en del över varför det egentligen är så starkt och känslomässigt laddat att se in i den där förunderliga, mer eller mindre dimmiga spegeln…
För mig handlar det om nåt så enkelt men grundläggande som trygghet. Eftersom minnesbanken är ett landskap som representerar händelser och skeenden som VARIT, gjort sitt och FARIT och det som ligger bakom mig. Men ändå så ofta det som finns där som en dörr som öppnar sig och visar mer eller mindre tydliga bilder, gamla välkända dofter och så många stämningar som vi DÅ var en del av.

Det här blir för mig ett stycke liv som jag redan gått igenom och faktiskt med mer eller mindre framgång klarat av, och dagar som lämnat efter sig känslor av stämningar av olika slag. Och det här är för mig trygghet och stabil mark där jag redan HAR satt mina fötter och navigerat mig fram till fortsatt liv och nya dagar och känner tacksamhet för.

Och därför är minnen och förfluten tid en tydlig och klar symbol för TRYGGHET i mitt hjärta och i min hjärna. Och motsatsen till den framtid som jag alls inte vet om jag får och inte har någon som helst vetskap om, och det som jag ibland ängsligt undrar över och oroar mig för.

Så TACK för minnenas fina läkande, klargörande, ibland omskakande, snåriga och lite svårframkomliga landskap där den redan passerade tidens stigar olika tydligt löper fram! För så länge jag förmår att minnas kommer det landskapet som jag faktiskt varit medskapare till, att vara helig mark för mig.

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *