
Min dotter och jag såg nyligen, var för sig, ett intressant tv – program om samlare och inte för första gången fick vi båda samma starka känsla för något, och då inför en av de medverkande som var konstnären Lars Lerins livskamrat Manouel, “Junior” .
Denna vänlige unge man med den mest underbara varma och kärleksfulla blick och med ett stort och gott hjärta som liksom verkar sitta utanpå hans kropp, öppet och direkt riktat till omvärlden. I programmet hoppar han naturligt glad ur sin bil och är bara så där helt självklart klädd i en befriande okonventionell outfit typ “pyjamas” och med en störtskön gosedjursmössa på huvudet. Och han utstrålar styrka, sund sårbarhet och mycket sympati – allt på samma gång, och så ser han alla i ett sällskap och är vänlig och rolig.

Och vad skulle Junior ha om inte just en sån mössa som den samlare av gosedjur han är… och jag bara älskar honom för det! Och samma kärlek ger jag till alla andra fria otyglade själar som följer sitt sanna jag och som dessutom ger andra fritt utrymme att göra detsamma, jag högaktar den oblockerade naturkraften hos en människa!
Det som vi, min dotter och jag var rörande överens om där framför tv – rutan där och då var just det att Junior är en sån typisk “pure soul”. Ett bra exempel på en ren och oförvanskad själ som bara inte KAN vara på något annat sätt än det som känns naturligt, rätt och bra, men som inte har behov av att trampa på andra som vill blomma ut fritt och ohämmat. Och de har nog svårt att se varför någon enda människa ska fråntas den rätten, och blir då förstås i en hård och inte alltid rättvis värld stämplade som naiva och aningslösa.
Människor med den här utstrålningen av en typiskt ren själ tycker jag ofta också har en beundransvärd förmåga att behandla sina medmänniskor lika och med samma respekt, och är inte sällan fenomenala på att känna in, och kan stötta och upprätta outsiders och marginaliserade människor som andra inte ser eller vill se.

Det finns sen gammalt en dum och missvisande mytbildning kring de aningslösa, så kallat naiva och förmodat alldeles för godtrogna människorna, som bygger på en ful ovana att sätta negativa förhandsintällningar före tillit och god tro. Men allt handlar om vilka referenser en människa har och hur mycket man tror på det goda och förbätterliga i en människa, och hur mycket man förstår att man tjänar på det.
De här som jag upplever som rena oförstörda själar tycks stå över fördomar missunnsamhet och egoism och deras referensram är som vore den direkt kopplad till den rena källa varifrån som jag tror vi alla kommer från. Och de här människorna som i sin ädlaste form ändå är ganska sällsynta, tycks se med samma oskuldsfulla, obefläckade blick på världen som de andliga barn vi är och fortsätter vara ganska länge efter att vi kommit till jorden varje gång.

Tyvärr byts sen mer och mer vårt andliga synsätt och de värderingarna ut mot det norm – och – regelverk som skapas genom människors ego – intressen och på den övertro på den materiella värdegrunden som ofta splittrar oss och skapar ovänskap och och avundssjuka. Och då är vår ursprungliga oskuldsfulla andliga referensram långt ifrån oss….
Så mycket säger mig att vi varje liv föds outnyttjade som vore vi tomma pappersark men att vi alla ändå, redan HAR flera inkarnationers samlade livserfarenheter för all tid och evighet dokumenterade i livets stora bok. Men det skulle förstås bli väldigt rörigt och framför allt helt fel, om vi hade öppen dörr och fri tillgång till allt det vi under tidigare livsuppgifter har erfarit och bärgat hem till den pelarsal av minnen som jag kan fantisera om att våra själar rymmer.
Men den universella pedagogiken är som jag ser det suverän ocn enligt sitt eget syfte förstås alldeles fullkomlig…! Så därför ser den nog till att placera ut ett antal specialutbildade Masters som nog är de där vänliga, kärleksfulla människorna, de rena själar som hellre tror gott än motsatsen om sina medvarelser. Och de är antagligen här för att vara våra vägledare och utbildare och erbjuder oss egentligen obegränsade antal lektioner.


Så min tro och erfarenhet är att det är bland dem som sen gammalt kallas “barnsliga, naiva, aningslösa” och till och med” “dumma, ” som vi då och då får möta de riktig rena, osmutsade själarna! Och ett sånt möte det känner man av…. De går inte att ta miste på de här människorna, för en “pure soul”har ofta en enkel opretentiös framtoning, men äger en inre lyskraft som gör en varm i hjärtat och på gott humör och man blir totalt avslappnad och vågar vara sig själv. ..!
Och ett sånt här möte kan i aspekter av personlig utveckling bli riktigt omvälvande och en serie av holy moments…!