Det är ju inget nytt att vi har olika uppfattningar och åsikter om det mesta vi människor, och det är då en evig tur det tänker jag.. För jag skulle för min del bli våldsamt uttråkad annars, eftersom jag typ somnar i sällskap med såna individer som alltför ängsligt säljer sig till majoriteten av likriktade, alltför samstämda åsikter, för att passa in eller för att det helt enkelt blir mest bekvämt så. Och sömnigast blir jag definitivt tillsammans med människor som påstår att de inte har några särskilda åsikter eller uppfattningar alls om merparten av det som händer i tillvaron.
Och det finns inte mycket tycker jag, som är så som man säger på småländska, “lessamt”, som total likriktning och stum – och ordlös mainstream. Det må vara aldrig så bekvämt och riskfritt, men jag hör varningsklockor ringa när ängslan styr över oss och stryper tillgången till egna självständiga tankar och fria ställningstagande. Och det är inte bra alls för då tar vi inte riktigt vårt ansvar som människor och underskattar betydelsen av att reflektera och ibland reagera på saker och ting…!
Vi är och förblir OLIKA och vi tycker OLIKA och det är riktigt bra och befruktande och utvecklande för våra hjärnor och för vår inlevelse och acceptans för oliktänkande och det förebygger bra att den egna “sanningen” regelmässigt blir den enda.
Själv gillar jag verkligen att diskutera och ibland ta en rejäl fight på ett sansat, vettigt plan med den som inte representerar just mina åsikter och tankegångar. Men då ska det vara på lika villkor och utan att punktera eller demontera nån annan bara för sakens egen skull.
Jag har ibland och särskilt under uppväxten fått höra att jag tänker “för djupa och allvarliga tankar” och önskar att jag då hade haft modet att fråga VARFÖR det skulle vara så farligt och snudd på förbjudet.
För mig har det alltid varit fullt naturligt och möjligt att vara både allvarlig och eftertänksam OCH glad och öppen.
Och jag är och tänker fortsätta vara min helhet obrottsligt trogen och lever ut de känslor som besöker mig. En “grubblerska” är jag, som behöver BÅDE allvaret och det lätta, ljusa i mig och jag har skrattat väldigt mycket i mitt liv och det har varit till en välsignelse för mig så många gånger.
Man kan naturligtvis t.ex ha en andlig livssyn – och – livsstil och ha nära till djupet av sig själv OCH faktiskt också ibland vara ytlig och gilla saker och prylar och då och då inom rimlighetens gränser faktiskt… lite vilsamt självupptagen. Och man kan göra dundertabbar och felval – på felval, för vissa misstag behöver man uppenbarligen göra om ett antal gånger för att kunskaper ska sitta kvar…! För “Rom byggdes inte på en dag” och man är verkligen som på på resa, under ständigt pågående utbildning och långt ifrån fullkomlig…!
Myter och schabloner har ett nästan farligt starkt klister och kan fastna ordentligt i oss, och de har inte det minsta elasticitet och lämnar sällan utrymme för om – eller nytänk, och tillhör oftast kategorin O-sanningar som är förklädda till luriga” sanningar” i gamla trånga, illaluktande kostymer. Och de är så förbaskat svåra att ta hål på, men… det går om man vill och man får inte vara vidskeplig och allra minst får man vara dum! Och det är alltid värt ett försök att lyfta på schablonerna och granska dem ordentligt och noga väga deras eventuella sanningshalt. För om mytbildningar får härja fritt och fäster på oss så bygger det fördomar som skymmer sikten och hindrar oss då från att se hela bilder av varandra!
