Vad är egentligen viktigare än att vi strävar efter harmoni och balans fram på vägen till den oundvikliga stoppskylten, i en värld där så mycket nu kan rubba dom existentiella grundbultarna ?

Dagens inlägg skapat och publicerat av mig , Ann Danell.

En påtagligt gråtonad söndag har precis startat upp sitt varande, verkar lite sömnig, men piggnar nog till och ljusnar förstås när solen är på plats, det vill jag tro! Och samma affirmation lägger jag på mig själv! För jag har precis tagit dagens vitaminer och alla “you name it”… omtalade nyttigheter.

Såna grejer som kan ge känslan av trygghet “och man gör vad man kan” för en smått… hälsofixerad 72 -åring och om man skojar till det hela och vänder på siffrorna, den 27-åring i mig som så tacksamt då och då tittar fram, och den tjejen är såå välkommen… hihi!

Och jag skrattar gott åt mig själv min tokfia, när jag står där och grejar, med förstås en viss övertro på mina olika nyttigheter medan havregrynsgröten puttrar så där lite försiktigt som den ska innan den ska förenas med diverse fröer, nötter och bär – förstås! Och på toppen av det, förstås Gurkmeja som jag har en lång och trogen historia med och tror stenhårt på.

Och det här är ju egentligen som vilken annan dedikerad TRO som helst och blir en bra morgonritual som jag laddar mig med. Och med det här håller jag och många andra hälsofanatiker med en viss dödsångest…sannolikt både Hälsobutiker och Apotek vid liv och ruljangsen uppe så att åtminstone inte den branschen dör ut! Och man undrar ju i allmänhet lite över behovet av tänkbara behandlingshem för framtida träningsmissbrukare och äta – nyttigt -hetsare, för vilka det gått över styr.

Och nu moraliserar jag inte… för jag är INTE bättre själv! Jag skulle mycket väl kunna bli en sån för jag har ett stort “intresse”… av att äta nyttigt. Men det ska sägas, att jag också… gärna och då helt samvetslöst, unnar mig diverse gosaker och det är jag lika noga med !

Men  jag behöver inte gå många tankesteg i knoppen för att fatta vad som ligger bakom det här.
Som för mig som nog för många andra med olika bagage, är dom där gamla seglivade hjärnspökena som alltför osmidigt, liksom lyfter upp existensens villkor där på frukostbordet och blottlägger rädslor för sjukdom, död och ändlighet. Och då kan man få ett tillfälligt hjärnsläpp och känslorna tar över, och det här händer ju naturligtvis oftare när man blir äldre.

Naturligtvis har kostmedvetandet och livsstilsförändringar förbättrat vår fysiska och psykiska hälsa och det är ett storartat framsteg, och inte minst har det ökat vår medellivslängd, inklusive våra husdjurs. Men vi bör ju då också leva ett bra och harmoniskt liv och fram till slutet utan den skenande hälsostress som har blivit en bieffekt av det här.

Och jag undrar, om inte människorna förr och för bara några decennier sen, som i väsentlig mening inte levde i tron att kunna “fixa allt,” ändå inte hade större tillit till hälsan och tillvaron och faktiskt stod närmare livets naturliga ändlighet och med det såg mindre dramatiskt på åldrandet ?

Och kanske att just den PSYKISKA hälsan generellt, var bättre när som i min barndom på 50- 60- talen, dom allra flesta lagom rastade satt där tillräckligt nöjda över ett par gröna salladsblad, lite gröna ärtor och några tomatskivor i sällskap med söndagskotletterna. Då långt ifrån vissheten om alla stegräknare, hälso -appar och den här själsdödande prestations -och perfektionshets som skulle komma med något som egentligen är så bra och hälsosamt !

För vad är egentligen meningen med tillvaron i det stora hela tänker jag… om vi inte är motiverade att leva mer lugnt och tryggt i balans – och utan konkurrens med omvärlden och varandra och alla saker och ting, där på vägen fram mot den oundvikliga stoppskylten. Ja, tror att det viktigaste är att vi doserar ALLT det goda livsuppehållande i lagom doser utan hets, njuter av det och verkligen försöker vara närvarande och bottnar i känslan av att vara, eller försöker BLI nöjda med att livet. Och inser att det är det som pågår här och NU! Då tror jag att nästan vad som helst som ligger bakom våra ängsligheter och obalanser kan få läkning  och balansera oss!