Det är nåt i mig som ibland öppnar upp till godheten och sårbarheten i en annan människa när jag ser deras händer eller ögon, och det kan fylla mig med ren kärlek och förståelse och får mig att lägga ner alla eventuella konflikter och “vapen” i det mellanmänskliga!

 Ett nytt inlägg tänkt och genomkänt, skrivet och publicerat av mig, Ann Danell.   

 

 

 

Att ögonen är själens spegel och kan säga mycket om en människas inre det stämmer verkligen tycker jag. Och för mig är HÄNDER också en stor del av den avspeglingen och det är inte konstigt alls tycker jag, eftersom ögonen och de mänskliga händerna ju är det individuella och sanna signum med vilka vi möter världen och själva livet och med dem famnar vi  ju också alla våra olika erfarenheter och reaktioner på dem. 

Och det här handlar ju förstås, som jag ser det, om en djup mental beröring och en mängd känslor av olika slag, vars energier och stämningar naturligtvis… sen sitter kvar med en livslång hållfasthet, men mer eller mindre nåbara för oss. För livet ska sannolikt sätta sina spår som sen ska sparas, utvärderas och återvinnas som material till vidareutveckling av våra odödliga själar. 

Är man då, som jag själv och väldigt många andra, lite extra känslig och mottaglig så är det inte konstigt att i någon få glimtar av själens speglingar genom ögonen och djupet i blicken, eller genom att se på en människas händer. Och jag minns hur jag som väldigt ung i jobbet med gamla patienter blev berörd av deras trötta händer och handrörelser, som så ofta var naturligt mätta på år och dagar av hårt arbete och så vackert märkta av livets framfart. 

För det… sa så mycket om deras själar och hjärtan och visade den nakna sårbarhet som så väl blottlägger den MÄNNISKA som vi alla, mer eller mindre synlig bär på och har vår rätta hemhörighet i. Och i de händerna kunde jag för min inre syn, också se den lilla fina, obrukade handen av det barn de en gång hade varit och det var så vackert! 

Och det händer nåt i mig, och har alltid gjort, när jag medvetet eller osökt, betraktar någons händer i olika situationer, för då kan jag bli riktigt tagen och varm i hjärtat av hur det speglar det sårbara och grundläggande goda i människan, och hur det genomlevda ibland har skapat sköldar som tillkämpad hårdhet, ilska och frustration. 

Och då har jag greppet om en förståelse som bryter ner missförstånd och konflikter och som får mig att lägga ner alla ” vapen” för jag känner bara ren kärlek och medkänsla!  Jag känner genuin ömsinthet för det som jag verkligen SER och berörs av i en människas speglingar av själen och det sanna jaget!   

 

 

 

 

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *