Det här inlägget är skrivet och publicerat av mig, Ann Danell.
Apropå språkets alla signalvärden… Och det att djuren också har sitt språk och faktiskt använder för att stärka sig och sin familjs överlevnadsvärde. Det där ser jag varje dag hos vår stora snälla schäferhund Urax som inte drar sig för att SCHÄLLA – IFRÅN när han vill visa sig “kränkt” och signalerar att något inte är riktigt okej.
Då tar han nämligen som en liten varning… ett ordentligt kaxigt om -tag om den boll han alltid har med sig på våra promenader och det är som om han med det visar att “så här kan det gå om inte haspen är på” hihi! Och det är Uraxs sätt att kommunicera pondus och respekt precis som vi människor har våra olika sätt att göra det på.
Visst kan man tycka att vi i det stora hela blivit mer lättkränkta, så ofta som det ordet uttrycks i olika sammanhang. Och det är så intressant att se hur språket över tid förändras och influeras av så mycket olika påverkan, och jag tror för min del inte att vi egentligen… är mer lättkränkta nu än förut.
Utan att vi bara använder särskilt värdeladdade ord som just då har hög status för att markera våra revir och ge oss känslan av att utstråla respekt, och särskilt om vi just då behöver det när vi kanske deppar och dippar. För antagligen är vi i varierande grad, lika ledsna och osäkra, förbannade, besvikna och frustrerade som förut. Men att vi under skyddet av våra mer eller mindre coola och ibland tillkämpade attityder, bara är mer ängsliga än förut!
Och kanske är det just därför en del hårda individualistiska vindar i en allt hårdare värld triggar till tävlingar mellan oss. För att vi känner att vi behöver stärka oss med att reagera med att bli just “kränkta”, ett ord som utåt signalerar både tyngd och respekt och dessutom ju associerar till juridiska termer.
Vissa uttryck ligger särskilt bra i tiden, blir snabbt populära men överanvänds ibland så pass.. att det kan gå inflation i dem och då sjunker värdet och vi tröttnar helt enkelt på att använda dem, för de blir liksom för lättköpta och poänglösa. För språket är verkligen en dynamisk mänsklig verksamhet som alltid har varit på väg genom en ständig förändring.
Och när vissa ord får gå undan och tacka för sig, då får NY – ORD stiga fram och tilldelas en högre status och sin storhetstid. Medan andra som redan varit på banan och skaffat sig en framgångsrik historia kan få ynnesten av en COME BACK och med det en ny chans på uttrycks -marknaden som ibland kan ge ett betydande andrahandsvärde!
Uttrycket KRÄNKT eller KRÄNKNING har som sagt, onekligen en viss tyngd och kan säkert ge brukaren en känsla av betydelse och signalera pondus, makt och betydelse, och att man inte är “att leka med”, även om så inte är fallet… Och att markera sig som “kränkt” anses nog lite tuffare i ett samhälle som vårt, där man ogärna visar sig “svag” eller för allt i världen inte vill vara en tystad, punkterad looser.
Nej, då annonserar man nog hellre att man blivit “kränkt” och till och med när relevansen av den upplevda kränkningen bara ligger i nivåer med… att man fått en p -bot, blivit kraftigt motsagd eller när man inte fått det utrymme för sin åsikt som man väntat sig och inte känner sig respekterad.
Då kan det nog vara så, och särskilt för en osäker mer lättsårad person med många dåliga erfarenheter av att känna sig trampad på. Men också tror jag… för den som är van vid, och till och med beroende… av uppmärksamhet och att bli beundrad – respekterad och lyssnad på, att man då symboliskt “lyfter sitt vapen” och utropar sig som djupt förorättad för att skydda den självklara värdighet som man upplever vara i gungning… men utan att riktigt fatta ordets rätta valör.
Och så är väl markeringen av en kränkning då förstås mer uppseendeväckande än att vara “bara” frustrerad eller gråtmild, i en allt tuffare värld och i det mediaflöde där en stadig rustning är ett klart plusvärde.
Men… och det ska påpekas, det FINNS människor som varje dag faktiskt blir kränkta i ordets rätta och verkliga betydelse ! Och så ska man förstås ha med sig det att var och en ju har tolkningsföreträde till sina känslor och upplevelser. Men språket och orden har makt och inflytande över – och mellan oss och det påverkar våra värderingar och vår människosyn, den saken är alldeles säker!
