Hos ett otryggt barn utvecklas av naturliga skäl, nog kompensatoriskt, förmågan att suga åt sig av allt det som kan lugna och ge ro i hjärtat, om än bara för ett kort ögonblick. Så tror jag det varit för barn alltid och så var det för mig, och det hjälpte mig att rent mentalt överleva och att inte förlora hoppet om en trygg och ofarlig tillvaro i hemmet och i livet.
För mig kunde en fin utsikt från ett fönster, närheten till en hund eller ett annat djur, eller bara en rofylld plats någonstans, få mig märkligt positivt påverkad och varm i hjärtat. Det skulle visa sig många år senare när jag blev vuxen att jag omedvetet hade några av de här läkande minnesbilderna från de här kraftplatserna och tillfällena sparade i mig. Och de kom så förunderligt fram då och då, och precis när jag hade behov av mentalt stöd eller bara behövde lite ny påfyllning av kraft och tillit till livet. Så småningom förstod jag att det handlade om ren healing som andevärlden så kärleksfullt fortsatte att ge mig genom att fortsätta skicka de här bilderna till mig…
För ungefär 10 år sedan började jag få återkommande riktigt svåra och plågsamma mardrömmar där den ena scenen efter den andra så uppenbart var tagen ur dramatiken i mitt barndomshem. Rädslor hemska detaljer, och stämningar visade sig på nytt igen i drömmen, och jag kämpade gång efter gång med att skydda och rädda min mamma och min hund från min elaka, sjuka och våldsamma pappa, och det hela återgavs skoningslöst precis som det var en gång. Och i varje ny mardröm var det alltid jag som hade huvudansvaret för att ingripa, rädda och lugna, och jag fick kämpa men kom liksom inte ända fram, kunde inte fullfölja min avsikt… och jag var helt slut när jag vaknade varje gång…
Efter ett tag när drömmarna nådde sitt maximum av skräck och maktlöshet, så kunde jag till min förvåning märka att det mitt i det våldsamma återkommande sceneriet dök upp några helt andra, och mycket välbekanta älskade bilder, som stod i stark kontrast till “huvudfilmens” skräck….
Framför mig såg jag bilden av ett stilla snöfall över en åker, precis i skymningen en vinterdag. Ett kärt minne som en gång i barndomen skänkt mig lugn och tröst, och jag kunde direkt i drömmen återknyta till den stämningen och det välbehag som jag kände då en gång som barn. Och samtidigt kunde jag märka att jag började kunna agera starkare mot min pappa och nå honom med ord och direkta tillrättavisande tilltal, och jag var inte längre maktlös inför situationen… !
Det skulle bli ytterligare några mardrömmar innan jag kunde få övertaget och makten att påverka handlingen genom att inverka på min fars agerande, och det kändes som om jag äntligen fått honom att inse hur illa han skadade sin familj och hur ondsint han var. Jag kunde rädda min mamma, min älskade hund och mig själv och det kändes som om jag blivit rentvättad från den smuts och negativitet som bodde i min far och i vårt hem. Och flera gånger dök de här helande gamla bilderna, av bland annat en dunge som jag älskade som barn och där det växte en tät granhäck och underbara färggranna vårblommor, och som var en av mina kraftplatser. De hjälpte mig att hålla ut och stå ut med de här renande drömmarna till dess att andevärlden var färdig med sitt hjälparbete.
Jag kan inte nog tacka för att jag efter många år fick den här hjälpen, för jag behövde den verkligen för att kunna göra mig fri från de negativa energiminnena från den far, som med våld härskade över mitt barndomshem. Och nu händer det väldigt sällan att jag har mardrömmar om det här och det är så skönt!
Andevärldens fantastiska stora, av visdom rikt utrustade team kan hjälpa oss med sådana här plågsamma energiminnen som ställer till det för oss och kan blockera vår förmåga till att njuta och glädjas över livet fullt ut, och kan ge oss obalanser och ohälsa. Om vi bara ber dem och öppnar upp oss för den kärleksfulla tjänsten! .
Och jag blev djupt berörd över den omtanke och ömsinthet de visade mig när de gav mig mina gamla fina minnesbilder som healing mitt i mardrömmarna, för att hjälpa mig och trösta mig och göra mig lugn. Så jag kunde orka att ta mig igenom alla de här renande mardrömmarna och till slut kunde lämna traumat bakom mig…!
Med vilken kärleksfullhet andevärlden andevärlden arbetar med oss, och vilka nådegåvor deras hjälpinsatser är!
Hej! Såg ditt blogginlägg i fb men var inne på min blogg och fick för mig att svara här inne istället. Attans vad jag känner igen mig bitvis med det du tar upp nu. Hur man får hjälp via djur och natur och så mycket mera. Har också läst att om man blir rädd i en mardröm så ska man också säga till på skarpen. Gjorde det i en dröm förra veckan och skrämde vår hund när jag skrek i sömnen. Maken ruskade lite lätt på mig *skratt* Fast det som skrämde mig backade innan jag vaknade *ler* /kram