Att tro på sig själv och att på lite avstånd kunna se nyanserat och balanserat på sin egen person, det tror jag ger bra förutsättningar för att också genuint kunna VARA sig SJÄLV!

Eftersom jag av födsel och ohejdad vana är en öppen och ganska rättfram person som skriver flitigt och delar med mig, och så tacksamt får en hel del uppskattning, så kalkylerar jag ändå kallt med risken att bli betraktad som FÖR öppen, “märkvärdig” och pretentiös, FÖR allvarlig, kritisk eller negativ. För är man åt det högkänsliga hållet så är man, på både gott och ont, bra på att se och känna in tendenser till det mesta som är outtalat och ligger nära ytan. 

Och det har hänt att någon antytt att mitt språk är formellt, lite högtidligt eller främmande. Jag har inget att säga om det eftersom vi är så många som tycker så olika, och jag köper eventuell kritik till nästan vilket pris som helst. För var och en har den fria rätten att “tala med sin näbb”, i sin stil och från sitt hjärta och att få göra det obeskuret och i fred! Och det här gäller då i min värld ALLA i sann demokratisk, omskriven regnbågs  -anda…  Och jag vill gärna ha det här sagt:  ‘

Jag är JAG och ingen annan och numera 100 %… och detsamma önskar jag från hjärtat alla andra! 

Eftersom jag inte längre som i min ungdom, spiller energi på att vara den som någon annan vill att jag ska vara – en beställningsvara för att passa in, det är mig numera fjärran…  Länge… var jag i den rollen, som på beställning ett svar på förväntningar, för jag ville bli accepterad och älskad bortom varje tvivel. 

Men “those days are gone…” det kan jag i dag och INTE utan stolthet säga! Jag har aldrig riktigt passat in i norm – formen för den har alltid haft en tendens att liksom ge mig skavsår, och i den klubben är jag inte ensam, det är jag ganska säker på.  

Jag älskar att uttrycka mig och helst fritt och kreativt och skriver med det språk som jag får till mig, och  på det sätt som är helt naturligt för mig i olika sammanhang. Och att lägga om den stilen skulle vara som att ta stryptag på min egen natur och personlighet. Har svårt för falskhet och det som inte är äkta och… särskilt i mig själv. 

Jag har faktiskt alltid känt att min öppenhet och att bjuda på mig själv, i någon mån jobbar mot fördomar och inskränkthet, att det är lite min uppgift, och att jag inte vill vara inkonsekvent. Men också jag har en gräns där den öppenheten får backa för min integritet. Och jag kan uppriktigt säga att det finns… saker och händelser som jag aldrig kommer att skriva om.