För dagen ett uppskattat inlägg tidigare skrivet av mig Ann Danell, och här i en något modifierad form.
Har du som ett heligt rum dit du söker dig då och då och i så fall var? En fråga som man kanske inte behöver svara på här om man inte vill, men kanske ändå ställa sig, tänker jag.
Jag skulle vilja påstå att varje människa nog har SIN personliga definition av vad som har ett HELIGT VÄRDE i livet. För mig har upplevelsen av att vara liksom UTANFÖR själva varandet och verklighetens pulsslag, men där och då ändå så fullständigt levande, varit ett sånt här heligt ögonblick.
Och det hände mig första gångerna i 5 årsåldern och när jag var med min älskade hund och andra djur. Och för en lite orolig och grubblande tonåring ( det var EN sida av mig) så gav skogen och viss musik, ofta en känsla av vad jag DÅ inte förstod var ett ” holey moment”, men som avväpnade den oro jag kände för så mycket, och det gav mig ett nästan obeskrivligt lugn och som att träda in i en annan värld faktiskt.
VAD är då HELIGT och vilken är själva definitionen och upplevelsen av det heliga för mig eller dig, och vad är den allmänt vedertagna förklaringen av det eviga så välkända, men ändå lite vardags – främmande ordet?
Faktum är att att ordet kommer från fornsvenskans, för mig så vackra mustiga språkbruk och från :
“Helagher” och “hälig,” ” i betydelsen “okränkbar”, “fridlyst”, “får ej skadas”. Och den moderna tolkningen är:
“Stå i gudomlig kontakt och därför betraktas med religiös vördnad.” Vilket förstås ger en intressant direktkoppling till healing och begreppet helande.
För mig är, och har, de heliga ögonblicken i tillvaron varit de stunder då jag på ett alldeles särskilt sätt känt mig FULLKOMLIGT TRYGG. SKYDDAD och OMSLUTEN av en FÖR ÖGAT OSYNLIG och GRÄNSLÖST VÄLVILLIG, KÄRLEKSFULL KRAFT och känt som en andlig, icke – sexuell orgasm.
Det här hände mig osökt i kyrkorummet vid skolavslutningar och vid konfirmationen. Och de mest heliga ögonblicken har förstås varit när mina barn föddes och i förälskelsens olika starka faser. Och när jag kunnat hjälpa någon och då det gjort skillnad i den människans liv.
Heligheten är sen länge förknippat med religioner och kyrkorummet och det är vackert och fint. Men jag tror att det heliga värdet är större och mer allmängiltigt än så, tillräckligt stort och så tillåtande att det faktiskt kan växlas ner och nå oss i våra vardagliga liv. Och jag tror också att det i varje människa, hos vilken det bor goda tankar och välvilliga avsikter, nog finns ett mindre “kyrkorum”. Som när omständigheterna är de rätta har en har bra mottaglighet för dessa oförglömliga heliga tilltal från en större kraft.
