VARIFRÅN KOMMER egentligen MÄNNENS NÄSTAN MILITANTA GRÄSKLIPPNINGSIVER och nog är den väl släkt med det väl inpinkade manliga grillreviret …?

Dom är många nu, männen i gräsklippningsarme’n…. och jag kan inte annat än imponeras av deras glöd där dom drar fram med diverse gräsbekämpningsmaskiner inte sällan som dom skulle stoppa fienden vid nationsgränsen…


Det är nåt speciellt med män och trädgårdsgräs! För jag vågar faktiskt påstå, med reservation för brist på vetenskapliga belägg, att det fortfarande och mest, är den manliga delen av Sveriges population som står för gräsklippningen i familjen. För än så länge lyser vi kvinnor oftast med vår frånvaro bakom gräsklipparna, vilket egentligen är lite intressant i dessa “kvinnor- kan -tider”. 


Undrar hur många av oss “tjejer” som lite mer genuskorrekt vore seriöst intresserade av att kandidera till ett sysslobyte med maken, typ: ” Kan vi byta i dag torkar du köksluckorna och städar badrummet, så klipper jag gräset? Ska jag kolla motorn på klipparen först eller… ?”

Det är, trots alla jämställdhetsintentioner, fortfarande nåt väldigt märkligt med vissa fördelningar av hemmasysslor mellan män och kvinnor, för en del av dom har en benägenhet att stanna kvar i  de mer ordentligt inpinkade reviren hos respektive kön… Och är det möjligen så att det anses mer okvinnligt att svettas med gräsklippning, än att träna sig rejält svettig på gymmet, och är det då i så fall skillnad på “svett och svett”?  Den differensen skulle jag i så fall vara intresserad av… Är möjligen den av män förmodat, mindre kraftansträngningen av att städa köket, för en del av dom fortfarande “fruntimmersgöra”, i motsats till att gå en hård match med gräsklipparen? Det där är  frågor som låter sig ställas, tycker jag.


Det är nåt militant över den där ofta precisa, stenhårt, regelbundna bekämpningen av vart enda litet stackars grässtrå som har hunnit växa nån ynka centimeter sen sist, vilket oftast är “nyss”… Och jag undrar om inte robotklipparen kan ställa till det lite för en del män som själv vill styra skutan med sin manskraft. Blir kanske den lille roboten en “hit” för dom verkligt mogna killarna, dom som inte tror att de tappar snoppen om dom delegerar det lite hårdare jobbet till nån annan hihi…?

Men jag har respekt för den här lidelsen hos män, för den måste betyda nåt mer djupgående och vad jag tror vara närbesläktat med många killars grillförtjusning. Det är som om det bara måste vara en redig karl med en starköl i näven under hela grillförfarandet, annars kanske hela grillmenyn går i kvav…


Så tänker jag förresten att det kan inte vara lätt att vara gräs och vara så förföljd…Och det lugnar mig en smula att det nu kan bli tal om både värnplikt och repövningar igen… för då får kanske många män med gräskontroll och mord i blick får ett tillfälle att göra sig av med lite kamplust och manlig kraft…så att en och annan gräsmatta kan få bli lite fri och trotsig och växa fritt ett tag. Och vad vet jag – egentligen, kanske sitter föreställningen om hur en riktig karl ska vara och bete sig djupare än man kan tro… Och är vi kvinnor trots vår längtan efter jämställdhet i grund och botten lite rädda för att vi möjligen ska kasta ut barnet med badvattnet när det gäller våra män…? Och hur vill vi egentligen att en man ska vara…? Det undrar jag faktiskt ibland…

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *