Jag tror att vi alla i någon mening behöver ett passions – projekt som ligger där och väntar på att kanske… få bli till lust och glädje för oss, och under tiden gör det något av värde med oss!

Ett nytt inlägg skrivet och publicerat av mig , Ann Danell.

 

Att längta, och verkligen buren av ett bra tålamod, och även om själva tålamodet inte leder fram dit man önskar är förstås ändå pedagogiskt och en lärdom. Och själva passionen och den djupa starka känslan av en önskan, den kan vill jag påstå, ibland bli som livsuppehållande och rädda en människa från olika grader av undergång.

Och att se och tro på hoppet i att något som jag själv hjärtevarmt och innerligt önskar mig kommer att hända, det gör nånting med mig på själva vägen fram till det som jag tror ändå är värt min längtan.

Även om det bara blir just en RESA som pågår utan att kanske aldrig nå målet till dit jag önskar komma. Och i det sammanhanget går det ju bara inte att… inte citera en mening från dikten “I rörelse” av min favoritlyriker –  Karin Boye i en av mina absoluta favoriter från 1927 ur hennes guldskatt av dikter. Nästan hundra år gammal men ständigt dagsaktuell :

“NOG FINNS DET MÅL OCH MENING I VÅR FÄRD – MEN DET ÄR VÄGEN, SOM ÄR MÖDAN VÄRD”.

Karin Boye var beundransvärt tidlös och så enastående bra på att se och förstå och lyfta fram existensens villkor. Och hon såg människans strävan och utveckling som en resa viktigare än ett slutgiltigt mål. Och jag tänker att vi under den resan har en hel del längtan efter ett ibland ganska oklart, odefinierat mål.

Men det är, i alla fall för mig, verkligen som att tankar och känslor och så mycket energier och stämningar som omger ett hopp och en het önskan, kan bli som livsuppehållande och ibland i någon mening faktiskt kan rädda en människa från olika “grader av undergång.”

Jag brukar kalla det här för inneboende “passions – projekt.” Som får oss i kontakt med så mycket hängiven lust och längtan, hopp och glädje, och är hur det än utvecklar sig, om det når sitt mål eller inte, så starka känslokickar och energiboostar som jag tror kan vara rent antidepressivt. Och kan uppgradera oss på så många olika positiva, utvecklande sätt!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *