KÄRLEK är ett frekvent ord som helst ska kännas in i sin essens och praktiseras för att det inte ska gå inflation i själva betydelsen

Dagens inlägg skrivet och publicerat av mig, Ann Danell. 

Det vore onekligen intressant att få veta hur ofta ordet KÄRLEK dagligen flimrar förbi i olika sammanhang på sociala medier. Och hur mycket vi i allmänhet egentligen, fäster vid ordets innebörd när vi ser det i en kontext?

Jag tror att våra önskningar, rop om kärlek  och vår längtan om en bättre värld och fred mellan människor hur innerliga de än är, alltid  måste laddas – värde – laddas, precis som ett presentkort för att de ska kunna bli till verkliga skeenden, nå sin avsikt och landa i en tänkt mottagare och kunna göra skillnad. 

Men hur goda, snälla och välvilliga vi än vill vara så har vi av naturliga skäl inte alltid full tillgång till  den aktiva kärlekskraften i oss. Vi har inte ständigt ett fullt ut värdeladdat presentkort i våra händer, så är det bara … det har jag själv känt många gånger och det är fullt mänskligt. 

Men jag har hittat ett sätt att snabbladda kärlekskraften i mig och det har hittills, peppar peppar… funkat bra och det berättar jag gärna om. Jag tar mig helt enkelt då och då en stund när jag återkallar gamla minnen och suger upp den koncentrerade energin från när jag upplevt riktigt härliga möten med människor.

Inre bilder från stunder då jag känt att min kärlekskraft varit på topp och och gjort skillnad och  och blivit till något bra som hjälp, stöd eller glädje för en annan människa. Och så visualiserar jag den minnesbilden så gott jag kan och riktigt badar i den värme jag kände då för en annan levande varelse, djur eller människa i ett sammanhang, ett förflutet ögonblick i det stora brusande tidshavet.

Ett exempel på det är ett kärt minne från en vardagssituation i en affär för några år sen. Vår Coop – butik i bygden hade precis nyöppnat efter en större renovering och det var fint och bra men  inget stod naturligtvis där det förut stått. Det här vållade lyckligtvis inga större problem för mig och jag var nöjd och glad där jag stod vid kassan “färdigpackad” och klar.

När jag precis skulle gå råkade jag se en liten äldre dam som stod där precis vid ingången påtagligt osäker och förvirrad inför att inte känna igen sin gamla affär och hittade inte ingången. 

Jag kunde verkligen redan på avstånd känna och förstå hennes förtvivlan och gick fram lite försiktigt och frågade om jag kunde hjälpa henne med något. Hon blev så glad och jag riktigt såg hur en sten föll från hennes späda axlar. 

Vi var båda rörande överens om att det är knepigt med förändringar av det man är van vid och  jag visade henne den nya ingången och följde henne in där hon gick vid min sida och höll sina synbart värkbrutna händer i ert hårt grepp om sin tomma varuvagn. 

När vi vinkade hej då till varandra var jag varm av medkänsla för den gamla damen och så tacksam för att jag hade kunnat hjälpa henne lite grann. Och den känslan spolar jag ibland tillbaka till i mig och laddar mig med. 

Det här hjälper mig att ha koll på värdeladdningen och den aktiverande kraften i den mellan – mänskliga kärlek som är inneboende i mig och alla andra. Det här är jättebra och effektivt och något jag varmt rekommenderar!

För kärleken kräver sitt underhåll och sin vård och omsorg för att kunna komma till bruk på riktigt och inte bara stanna vid  bara ett ord!