I en värld där pengar som ger med mycket luft under vingarna spelar den absoluta huvudrollen är det skrämmande lätt att glömma bort att det FINNS mycket viktigt och allmänmänskligt här i livet som FAKTISKT är GRATIS och där pengar alls inte är inblandade….
Och det handlar då om HELT OVÄRDERLIGA icke – materiella värden som inte KAN köpas för pengar, fås på recept (än så länge..) eller som man på inget sätt kan förhandla sig till eller vinna på Lotto…!
Den här våren kom jag oväntat att tillsammans med maken få hjälpa, verkligen hjälpa, en människa fram till en viktig, egentligen livräddande insikt. Jag är så tacksam och glad för att vi fick den möjligheten genom bra och djupa framväxande samtal där det uppstod en trygg plattform där den här personen äntligen vågade krypa ur sitt skyddande skal och kunde berätta om sina innersta tankar, föreställningar och vanföreställningar, om sin längtan och sin sorg och om hur sjukdomen tagit så många år av glädje ifrån henne…
Fram steg under våra samtal i den här intelligen
ta fina sårbara kvinnan, nu mitt livet, den lilla flickan från barndomen och talade “med barnets röst”, och många “då” från olika åldrar kom på besök och berättade om upplevda missförstånd om krav, egna tolkningar och om en del social förvirring och om de upplevda förväntningar som varit svåra att leva upp till. Gamla sår och en del obearbetat lades i våra händer och hamnade äntligen i ljuset. Det här kunde sen på ett nästan mirakulöst sätt leda till att den här människan kunde ta det steg som under lång tid varit omöjligt och som tidigare misslyckats, för henne. Jag bugar mig av tacksam för att jag tilldelades den här uppgiften från henne och för att jag fick så mycket andlig hjälp…! Nu håller vi alla tummar vi har och håller nästan andan för att allt ska gå bra i den fortsatta behandlingen…! Och det känns som prognosen är god!
Det finns sjukdomar där man av utifrån sett, ofattbara, dunkla och mycket svåråtkomliga orsaker”slår på sig själv” och genom självdestruktivitet manipulerar och plågar sin kropp och inte kan sätta stopp för att man inte ser samma bild av den som omvärlden, och då en människas själv – och – kroppsuppfattning förvrängs på ett för omgivningen ofattbart sätt. Det här är inget annat än stor tragik för alla inblandade, och ibland tar sjukdomen ett järngrepp om någon och kidnappar hjärnan och kan hålla en människa fången under merparten av ett liv.
Bara den som följt en sån här mångårig kamp på nära håll vet egentligen vilket lidande, vilket inferno en stackars människas tillvaro då förvandlas till. Och bara den kan veta hur oerhört svårt och komplicerat det är att kunna slå ner det stenhårda konserverade mental motståndet, slå hål på vanföreställningar och nå en inkörsport och hållbar väg genom de här mörka, svårforcerade, sjuka landskapen i en självdestruktiv persons inre…!
Vi vet än så länge, tycker jag, ganska lite ur ett helhetsperspektiv om varför ett sånt här sjukdomstillstånd – en ätstörning, uppstår och ganska länge har man ofta lite förenklat dragit likhetstecken mellan Anorexi – hög ambitionsnivå och -“duktiga flickor”, vilket sannolikt är långt från hela den komplexa, säkert mångbottnade sanning som är sjukdomens egentliga orsak och kärna.
Och jag tror att man ska titta mer, betydligt mer på de faktorer som har med kulturell och social bakgrund att göra för det berättar en del om vår syn på varandra, på varandra och på oss själva. Olika faller den här påverkan ner i oss och blandas med våra grundpersonligheter och formar sen med varierande beständighet den bild av hur vi vill vara, hur vi är, och hur vi vill bli och hur vi ibland vill förändra oss…
En del medfödda personlighetsdrag kan förstärka såna här sjukdomar och då är förstås grundförutsättningen att man ser dem och förstår det synsätt som kan följa med det. Och då är det NÖDVÄNDIGTA att behandla efter den vetskapen vad gäller just ätstörningar och psykiska sjukdomar.
Sjukvården kan inte behandla alla med varaktig framgång. Och det är väldigt bra om man först fått hjälp att städa och sopa rent i gamla emotionella förråd i samspel och respekt med den som är sjuk. Och så MYCKET handlar om kunna få den personen att känna fullt förtroende, trygghet och tillit till den eller de som vill hjälpa till med sin kapacitet och med de “mediciner” som kan skapa förutsättningar för en stadig utveckling mot att bli frisk, “hel” städad och nytankad med ett bra och friskt mentalt bränsle som bär framåt på riktigt!
Alla levande varelser, djur och natur har sin verktygslåda och sitt medicinskåp och har det med från början och så är det också med alla oss människor! Och jag tror att vi i viss mån är specialiserade och har våra särskilda områden där vi bäst kan hjälpa , verka och hela. Och allra bäst och som starkast blir vi ALLTID när vi jobbar utifrån – genom – och med en sann medmänsklig kärlek och välvilja!
Vi lever våra år och dagar oftast ganska omedvetna om den här gåvan som de inneboende medicinerna och healinggåvorna egentligen är, och vi vet inte alltid att en medkännande blick, ett vänligt ord, ett lyssnande samtal och en stunds uppmärksamhet kan vara rena hälsoboosten och vitaminkicken för den som är sjuk, ensam och förtvivlad. Och det här kan bli en betydande del i en insikt som går före vård och behandling och bli själva fröet till en förändring på djup och bland lager och gamla härvor av obalanser och snedbelastningar i tankar och bland emotioner och orsaker och sammanhang…!
