Dagens inlägg skapat och publicerat av mig, Ann Danell.
Jag har märkt hos mig själv och i flera andra människor, att det ligger en allt för underskattad och för många människor ännu oupptäckt – outforskad, potential till nya upptäckter av sig själv när man SLÄPPER den där allt för hyllade kontrollknappen!
Och med det släppa helt obefogade egen- producerade rädslor för att “gå vilse.” Bli en verklig tuffing och då våga säga JA till en annan helt okänd riktning i sig själv, en väg framåt som faktiskt kan leda rakt in i en betydande personlig utveckling! Och det här kan många vittna om.
Jag tycker att det ligger en sanning i det där uttrycket att “det är när som det är mörkast som ljuset är närmast i våra liv.” Men det finns ju förstås olika grader av mörker och nog nästan lika många definitioner av det sinnestillståndet i oss som det finns människor.
Och våra rustningar inför att möta ett mörker eller en kris och att kunna vara i det, ser inte förstås inte heller likadana ut. För den saken är klar, att allting är RELATIVT och kan för någon alltid ställas i förhållande till något annat och då framstå som mindre komplicerat och helt överkomligt. Eller för någon annan och i ljuset av en helt annan jämförelse, ses som rent hopplöst och helt omöjligt att ta sig igenom.
Till det här måste man ju sen alltid lägga alla de mångfärgade erfarenheter som vi har i bagaget tillsammans med självbilden och våra känslomässiga/ mentala förutsättningar. Faktorer som liksom själva grundtonen i vår personlighet, ger individuella möjligheter för problemlösning och nyorientering i tillvaron.
Jag önskar att vi mer skulle kunna förstå och lita på, att det är när vi lägger ner våra kontrollverksamheter och tillåter oss att så där lite vilt och skönt gå “vilse” i oss själva, som vi med en pedagogisk paradox…har stora möjligheter att HITTA HEM till den vi i grund och botten är och ämnade att vara… bortom alla förväntade beteenden och själv – svek!
Och då få kontakt med delar av vår människa och personlighet som vi kanske har förträngt, ännu inte känner eller inte riktigt har förstått oss på, som kan bli fina och fruktbärande nyupptäckter för oss!
