En oroande stor del av männen tycks ha stagnerat i den pubertala utvecklingsfasen, stannat i underlivet och har svårt att avancera vidare och det bäddar för problem!

 Det här inlägget är skrivet och publicerat av mig, Ann Danell.

 

För mig är det andliga medvetandet alls inget högtravande eller abstrakt begrepp, utan varje dag en potentiellt nåbar tillgång i mitt liv och det beror då inte på att jag är speciell på något sätt. Utan jag tycker att det är ju där i liv och samhälle och i det mellanmänskliga, som vi  ju har erbjudandet att hitta mening och förståelse för oss själva, våra medmänniskor och för vår plats i världen. Och kan då nå en djupare koppling till det som kan upplevas större än en själv och med det i bästa fall, hitta någon form av mening med livet.

Jag gillar inte att generalisera och dra all över en bred kam, men tror att fler män skulle behöva slappna av, kasta av sig macho – skalet och anta det erbjudandet om en bra och prestigelös självkännedom som andliga insikter och helheten och sammanhang kan ge! För jag är övertygad om att allt – precis allt… i den här verkligheten hänger i hop av en anledning.

Och om det blir bra och helhets – funktionellt i den ena änden av ett sammanhang så infinner sig tror jag… den förbättringen också i den ANDRA, och det här påverkar naturligtvis också kvaliteten på alla våra olika relationer och mellanmänskliga förhållanden!

Men det finns sega missförhållanden som lever kvar och fortsätter svara på en urgammal, omodern och outvecklad stereotyp – en på riktigt dysfunktionell förväntan, på hur en man ska vara för att inte tappa byxorna och ohjälpligt hamna i svaghetsträsket.

Och apropå det skrämmande faktum att sååå många kvinnor misshandlas, plågas och faktiskt också dödas av sina män, så finns det mycket att säga om det.

Och trots det här urgamla, patriarkala våldsmönstret så är ändå inte den här problematiken så enkel… att den kan förklaras med att “alla män är onda”. Fast en DEL människor verkar vara födda ondskefulla…inget tvivel om den saken.

Däremot skulle jag vilja påstå att en oroande stor del av manliga individer tycks ha stagnerat i det pubertala känslomässiga / biologiska stadiet av sin utveckling och som en följd av det “stannat” i underlivet och inte lyckats avancera upp så mycket längre…

Och genom den avsomnade utvecklingen och i den positionen, tycks kroppen fortsätta attrahera den kemi och producera den hormonmix som BARA ska blomstra, finnas där och fylla sin funktion i typ, puberteten…! Men sexualiteten behöver ju SÅ mycket mer av mänsklig mognad för att nå sin sunda, naturliga form som inbegriper upplevelsen av HELA människan och INTE bara underlivet…!

Men varför förblir då så många män, OCH faktiskt också en del kvinnor… så här primitiva och outvecklade och verkar sakna kontakt med övre delen av kroppen och de CHAKRAN som sitter där…?

Ja, jag tror att om den gamla traditionella stereotypa förväntningen på av hur en “riktig man” ska vara, hamnar i rätt eller rättare sagt fel… jordmån så kan det bli “spiken i kistan” för en sund utveckling som MAN och HEL människa. Och särskilt om det finns en “marknad” – en publik som köper det här och uttrycker sin beundran och bekräftar. .. Men det är EN teori av dom jag har.

Och för de här männen (och kom i håg en och annan kvinna…) så blir just SVARTSJUKAN den smitta som de drabbas av oavbrutet, och särskilt när relationer kärvar och “mansbilden” sviktar. Och dom blir nästan aldrig immuna och fan vet om de skulle vaccinera sig om det vore möjligt… Svartsjuka hör direkt ihop med ett egentligen inre… hot av att inte duga, bli bortvald och ratad – övergiven. Och det hotet avvärjer den osäkra, omogna mannen, förstås med primitiva reaktioner och VÅLD för vinna tillbaka sin heder.

Och nu tar jag, i det sammanhanget “bladet från munnen” och säger i klarspråk så ursäkta mig… att det var då ett elände och en riktigt utmaning att män faktiskt föds med så olika utrustningar av sina genitalier… För DET tror jag faktiskt på riktigt kan spöka i huvet på en outvecklad macho – man som anser sig ha sin största manssymbol och kraft just där… Och då ligger förstås svartsjukan och sekundärt – våldet alltid nära till hands…

Mina tankar om hur pojkar faktiskt kan fostras och genom goda förebilder inspireras till harmoniska balanserade bra och fina HELA män, tänker jag skriva om på bloggen framöver.

 

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *