Dagens inläggskrivet är genomkänt, utklurat och skrivet av mig, Ann Danell.
Utan att förstås säkert veta, så tror jag att överväldigande negativitet och missmod är mindre vanligt än man kan tro bland oss. Och att det globala snittet av människor världen över hur livet än ser ut, nog ändå uppehåller sin livsvilja med att faktiskt fånga glädjen och det roliga när det dyker upp. Och jag vill tro att det gäller särskilt för de utsatta svårt prövade länders folk, som nog många tyr sig till det här överlevnadsvärdet för att enkelt uttryckt, klara sig rent mentalt.
Det generösa spektrum av allt det roliga och den lugnande, läkande glädje som faktiskt finns där mer eller mindre åtkomligt varje dag för oss, det är värt att HYLLAS och det gör man enligt mig och många andra, bäst genom att använda… den läkedomen, njuta av den och se till att den får spridning!
Och det finns klyschor och det finns KLYSCHOR… Och att “ta vara på dagen, stunden och till och med ögonblicket ” ÄR ett faktum bortom alla utnötta schabloner och lite trötta vardagsuttryck. Och det här har tycker jag, den där förunderligt starka enande kraften som utgår från vårt gemensamma ursprung och den kärna varifrån vi alla kommer.
Och den här den dagen som alltid lika snopet går till ända och i höstens regi snart övergår i ett ganska hastigt förlopp av skymning och liksom på nolltid växer fram till ett mörker. Och precis som alla de andra mättade dagarna så är den, oberoende av årstid och om man får leva… ett stycke tid som ALDRIG återkommer i sin originalupplaga…! Och det här är en sällsam GÅVA som liksom kalibrerar verkligheten, sätter allt på plats och visar oss livets rätta värde.
Och kring varje dag oberoende av vad som händer och hur den än ser ut, står som jag betraktar det hela, ett skimmer av evighetens nåderika ljus. Den här tanken och när den går över i en reflektion som håller och leder framåt, den rör alltid vid det överlevnadsvärde som förstås är jämngammal med människans historia. Det är en verkligen en mäktig tanke som ger mig bilden av en större, så kärleksfull övergripande hand som ställer existensens vikt och villkor på sin spets!
