Jag har en mig kär närstående som har en beundransvärd hjärnkapacitet och en tankeverksamhet som man lindrigt talat kan tappa hakan av förundran inför. MEN det mesta har förvisso både sina för – och nackdelar och ett välbemannat hjärnkontor är inget undantag från den saken och är inte alltid fullt ut en välsignelse.
Och det som faktiskt kan bli svårt, för att inte säga ibland omöjligt, för en sån här typiskt analytisk – stortänkare är att den här gåvan blir liksom ett hinder för kunna sätta ner foten och säga till hjärnan :
” Hallå där uppe… nu kan du faktiskt stänga ner för dagen, sluta jobba och typ… GÅ HEM, tack för i dag!”
Det här kan bli riktigt jobbigt i längden och jag lider med alla som har sömnlöshetens tunga börda att släpa på och oroa sig för, och ibland under ett helt liv. Jag har själv såna där stålbads – nätter ibland men lyckligtvis inte så ofta.
Och som närstående vill man ju göra ALLT för att hjälpa till och ligger ibland själv tyst som en mus och vågar knappt vända sig med risk för att väcka och förstöra en tillkämpad sömn… Och båda lusläser vi läkarspalter och vettiga veckotidningsråd för att hitta ett bra alternativ till ett, vanligt mer eller mindre drogande, ofta vanebildande sömnmedel.
MEN “ibland händer det…” att den autentiske John Blund faktiskt… har hittat till min sängkompis med sitt trollspö! Och vilken… superglädje, vilken kalas – stämning det då blir i vår minifamilj! När maken, som haft det här problemet hela livet, då men tyvärr inte så ofta, får den där lyxpresenten – det där stora innehållsrika paketet som en god natts avslappnad djupsömn är för honom och många andra, när den blir liksom levererad utanför vår dörr.
Jag bara önskar att den leveransen kunde funka lite mer regelbundet och lite mer pålitligt, och kanske till och med varje natt.
Men olika är vi alla och med oss bär vi, våra mer eller mindre fungerande mönster, också när det gäller sömnen, förmågan till avslappning och det där att BÅDE kunna hitta… OCH trycka på stoppknappen i tankefabriken där uppe i knoppen.
Sömnen är verkligen som ett gammalt talesätt säger: “Den lille läkaren”, och jag skulle vilja uppgradera den betydelsen till en ännu större “storlek” , och påstå att, det att kunna sova naturligt skönt, djupt och sammanhängande är ett nästan undergörande universalläkemedel som är “den STORA läkaren…”
Och förresten grattis till er som äger den här gåvan som en god och pålitlig sömn är, den är faktisk ovärderlig!
För det är först när vi sover och stänger ner intryck, associationer, och diverse stimuli utifrån som är kopplade till vaket tillstånd, som vi kan begränsa hjärnfunktionen till att bearbeta det förmodade selektiva urvalet av våra upplevelser och erfarenheter som är nödvändigt. Som att syna och förstå på djupet, ta till sig som lärdomar eller sudda ut och kasta det som är oviktigt.
Och sover man då inte som man ska och behöver, då måste det ju, misstänker jag…ett riktigt hårt tryck av överbelastning därinne i hjärnans bearbetningsrum och stopp helt enkelt, eftersom det då rimligen inte går att ta emot mer “material”.
Medan det ju fortsätter att komma nya, dagliga manus som väntar på att bli synade på samma adress och på samma sätt… Och den obalansen hindrar då antagligen en normal form av bearbetning och rening och blir som jag ser det, lite som ett ljus som brinner i båda ändar.
Och då är förutsättningarna för både sömn, rening och bearbetning riktigt urdåliga! Ett för lugn och hälsa improduktivt haltande, ett dysfunktionellt samarbete som INTE funkar i längden. Eftersom SÖMNEN kräver av hjärnan redan gjorda bearbetningar av färskt och äldre manus. Och för att den bearbetningen förutsätter just SÖMN..! För de här båda kompisarna BEHÖVER varandras fullt ut fungerande funktioner!
