Om man inte stänger vissa… gamla dörrar i sin historia ordentligt och med omsorg, så blir det ofta svårt att öppna några nya, och då händer ibland inget alls på förändringsfronten…!

Jag har märkt att när jag ska förändra något i mitt liv och det ska funka, så behöver den processen hjälp av friska, syrerika “vindar” som måste komma FRAMIFRÅN…! För det sopar rent och lämnar plats för nya tankar och  synsätt…

Därför behöver man STÄNGA alla gamla dörrar bakom sig, såna som länge och envist envist stått där och gnisslat och stört. Och som fortsätter att öppna sig gång på gång, ställer till det och skapar problem, repeterar misstag och ohälsa på flera plan.

För gammal förbrukad syrefattig luft, i en ren symbolisk mening… den stimulerar INTE förändringsbenägenheten i en människa…och bidrar INTE  heller till vare sig rening eller klarsyn i tillvaron!

Och vem har inte upplevt den där bittra besvikelsen när man tycker att man  “satsat allt” på en förändring och klarat det ena delmålet efter det andra…? Verkligen jobbat konsekvent och tror sig vara i hamn…?

MEN lik förbaskat så hemsöks man ändå av gamla plågsamma, obearbetade tankespöken och upprepar mönster som bevisligen inte funkar i relationer och annat. Och det som är obearbetat och oavslutat från det förgångna, det fortsätter då förstås att skymma sikten framåt….

 

Då är det lätt att man faktiskt resignerar och ger upp, fortsätter må dåligt och tillåter sig vara nöjd med det… Och det här misstaget kan man göra om BRA många gånger utan vidare eftertanke, och varje gång… ändå förvänta sig den förändring man så gärna VILL se i sitt liv.

Till dess… man förstår att man alltid FÖRE en förändringsprocess måste stänga alla gamla dörrar ORDENTLIGT och med omsorg, innan man kan göra anspråk på att kunna öppna en NY…!

Och först DÄR och DÅ… på riktigt göra slut med alla gamla skuggor och rastlösa spöken från sin historia! Som springer omkring där i själens alla vindlingar och vrår och vill ha ens uppmärksamhet och suger en massa energi och är allmänt otrevliga!

Det här är en insikt att sträva efter och något man måste BESTÄMMA sig för att göra på djupet, och låta varje “dörrstängning” ta den tid  den behöver för just mig – eller dig. Och det är bra att ha en viss mental beredskap för att många motstridiga känslor av olika valörer kan infinna sig… För också det som varit fel och smärtsamt i livet har ibland ett och annat “stänk av guld” och särskilt i ett efterhandsperspektiv. Och KAN ibland, trots allt… vara svårt att lämna, ta farväl av och stänga dörren om…! Men det är alls inga omöjliga farväl att göra!

 

 

 

 

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *