Der finns faktiskt nöjda “normala” människor som föredrar ensamhet före tvåsamhet och ett aktivt umgängesliv, och det livsvalet tycker jag ska respekteras!

Har vi, rent TEORETISKT varit mer toleranta, och har vi förut öppnat upp en större famn för acceptansen för varandras val av livsstil, civilstånd eller form för familjebildning, än nu i vår regnbågsfärgade samtid?

Utan några som helst vetenskapliga belägg kan jag förstås inte säkert veta hur det faktiskt ligger till med den saken. Men jag kan bara deklarera vad jag tror. Och jag tror att den teoretiska ambitionen och volymen av rop om frihet i det här ämnet, nog ÄR större än förut. Men att irriterande många människor fortfarande krokar arm med gamla unkna normer och förväntningar på  tryggt förutsägbara och “normala” sätt att leva och bilda familj på. 

Och jag tycker den här gamla inrotade sociala kvarlevan är problematisk…! För normativa förväntningar blir för många vars livsval inte svarar upp på dom, inte sällan både till irritation och ibland till och med stora tyngder på dessa människors axlar. Och det är inte acceptabelt för mig att det är så och jag betraktar dessa trångsyntheter som intrång i  andras, högst intima privatliv! Och jag skulle inte protestera om det fick ett visst mått av  juridiska konsekvenser för dom som inte kan låta bli att lägga sin näsa i blöt på det här viset och förmörka sina medmänniskors tillvaro! 

Och det som upprör mig mest är när man så uppenbart och skamlöst inkonsekvent..  å ena sidan, ansluter sig till just ropen om allas rätt att leva sina val och efter sin övertygelse, och å andra sidan rynkar på näsan och undrar varför någon föredrar att självvalt leva ensam och så “mysko” trivs med det! 

Till dom här människorna som tycks förbli enbart teoretiker i förhållande till sina “ideal” , och som brister i respekt för andra och ibland tenderar att bli mobbare, vill jag säga följande:

Det FINNS faktiskt människor som till exempel har ett rikt och stimulerande inre liv, många intressen och som trivs i sitt eget sällskap och lever i självvald ensamhet. Och det finns många personer som föredrar att leva själva, stortrivs med det, och som medvetet väljer bort både tvåsamhet och familj! Och det finns dom som väljer att leva i  flera andra former och som har modet att utmana synen på det typiskt normativa. Dom människorna högaktar jag för de är ärliga mot sig själva och följer sin inre övertygelse! 

Det fria valet ska alltid respekteras och ingen ska behöva stå ut med att bli ifrågasatt, generas, eller moraliseras över! Och jag tycker att dubbelmoralen och det inkonsekventa tänkandet generellt, förtjänar en större opinion än den har i dag! För så länge det är så blir inte regnbågsflaggans vackra färger tillräckligt tydliga för mina ögon… ! 

 

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *