Drömmar behöver inte alltid bli uppfyllda för att funka som motivation – och livsbränsle, ibland kan själva hägringen och drömmandet i sig vara som en skyddande airbag på vägen genom livet

Karin Boye, som sen tonåren varit min orubbliga husgudinna när det gäller poesi, säger i den kända dikten “I Rörelse, ” precis så allvist som hon själv också var :

 

 

“Visst är det mål och mening med vår färd, men det är vägen som är mödan värd.” 

 

 

Den här meningen är för mig nära nog oslagbar som Varandets bästa sammanfattning, har en suverän träffsäkerhet och landar som ett övergripande svar på de flesta existentiella frågor tycker jag.

Och i dag tänker jag lite kring våra LIVSDRÖMMAR, stora som små, och vad de kan betyda för oss och frågar mig hur viktiga de egentligen kan bli, som allt ifrån motivation till rena livsuppehållare för oss människor under livet. Jag tror att vi i grunden, de flesta av oss, har ett behov av eskapism – en viss verklighetsflykt, och att det nog kan visa sig oberoende av om vi har det dåligt eller riktigt bra i livet.

För hur det nu är så vill inte sällan “mycket ha mer” och för många har alltid “gräset varit grönare på andra sidan” där drömmar kan bli verklighet, och genom att tillvaron växlas upp ännu lite mer och ger  känslan av att “nu är jag safe nu kan ingen ta mig, nu är jag osårbar och trygg.”

Men ibland är önskedrömmen kanske för stor, för orealistisk och den som den hägrar för, inte riktigt mogen, eller fördigutrustad för det hett efterlängtade livsscenariet. Och då kan den nog om den är, så att säga,” för tidigt född”, som  en liten ofullbordad prematur, ta formen av en mardröm och vara långt ifrån det man önskar, suktar efter och tror… ska lösa alla problem som man brottas med. Då och då vid särskilda tillfällen i livet presentas vi gåvan av det sällsamma att en dröm faktiskt GÅR i uppfyllelse, det har jag själv tacksamt fått uppleva och den realiteten gjorde skillnad för mig och min familj…! Men jag tror verkligen att drömmar först måste mogna och passa in i det aktuella livspusslet. Men att man då också  måste hjälpa till och fullgöra sin del av dealen, vara lite ödmjuk och känna in det som man kanske försummat eller slarvat med i sitt livsmanus och som kanske ger blockeringar i tillflödet av plusvärden, varaktig glädje och uppfyllda drömmar. 

 

Men framför allt, så tror jag stenhårt på det som direkt anknyter till Karin Boyes rader om att ” vägen är mödan värd” också när det gäller önskedrömmar, för ibland är själva drömmeriet och den positiva, fokuserade och riktade energi som vi lägger på vår längtan efter att göra verklighet av dem, faktiskt “mödan värd”.  För FAST det ibland stannar vid en het icke infriad längtan och trots att drömmen inte blir handfast verklighet, så kan drömmen i sig bli ett värdefullt  livsbränsle genom tuffa år och dagar och vara en skyddande airbag på knaggliga vägar genom livet, det tror jag. 

 

Så överskatta inte alla dina drömmars verklighet och underskatta ALDRIG kraften i ouppfyllda drömmar, för vägen fram också till dem KAN vara livsavgörande! 

 

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *