De senaste dagarna har jag /vi, haft andevärldens kärleksfulla hjälp och stöd och affirmationen och attraktionslagen visade igen sin suveränitet…!

Efter så många år är jag skönt van, och helt bekväm med att vara i den andliga livssynens alla rum och boningar varje dag, och jag hittade hem- och tillbaka- dit redan i tonåren. Den verkligheten är den rätta för mig och finns mitt ibland oss, och jag älskar alla – precis alla färger och nyanser i den färgpalett, som de andliga tolkningarna av helheten är målade med, och jag känner ibland igen språket och symbolerna som från ett dunkelt ”förr”….

Den här livssynen har visat sig var fullt möjlig att integrera med den vardagliga lunken,  med allt det där jordbundna pragmatiska som kräver fötterna i marken och full här – och – nu -koll, det behöver alls inte vara en motsättning. Och man kan också vara, vilket långt i från alla vill tro, helt ”normal” och både flamsig och tramsig, och långt ifrån allvarlig, djuplodande och osäker. En alldeles vanlig, felbar och högst ofullkomlig människa,och alls ingen ängel, som gör fel på fel och dumheter mot sin omvärld, fast man levat andligt medveten under lång tid.

Vem kan tro nåt annat… det handlar ju om LEVA OCH VARA alla delar i sig själv, och om att man kan vara både – och, men med för mig EN reservation: Att göra så gott man kan och undvika alla medvetet elaka, icke kärleksfulla handlingar och på djupet förstå varför man ska göra det! Och det handlar om  utveckling och förändring sett ur ett, egentligen tidlöst perspektiv, utan jordelivets  begränsade klock – och – kalendertid.

 

Åren har lärt mig att man inte med framgång kan utvecklas andligt eller utbildas medialt, i den takt eller under de omständigheter som man tycker passar en själv och sitt liv, eller som man tycker är lagom. Det ÄR inte som att ta körkort och ha en tidsplan, inte heller som att typ, ta en kurs i franska. Det är, och ska vara, långt ifrån ett egostyrt beställningsverk och mycket långt ifrån alla snabba lösningar och tidseffektiva koncept.

 

Och jag tycker om det här allvisa upplägget, för jag har alltid trott på att långsiktigt byggande levererar kvalitet. Det handlar om att utan tidspress bara ödmjukast öppna sig och ta emot! Och om att tro och om att tillitsfullt sätta bo som i en stor mjuk bomullstuss av andlig trygghet, och KÄNNA att det verkligen är på det sättet, men ändå leva fullt ut utan säkerhetsbälte och bara fortsätta köra rakt in i verkligheten. Och låta det allra högsta förståndet, det ultimata universella kontoret för sann klokskap, sköta resten och RIKTIGT lita på den saken…!

Jag kan inte nog tacka för alla de gånger i mitt nu 64 – åriga liv som den här kraften har sett och hört mig,  mina nära och kära, vänner och andra! Och räddat, hjälpt, varnat och stöttat och ”rott båten i land” och i en helt annan riktning än den som då stod för VÅRA ögon! Och för varje gång det händer så blir man bara mer och förundrad, ödmjuk och tacksam! OCH NÄR DE KÄNSLORNA ÄR VÄL GRUNDADE OCH PÅ RIKTIGT, SÅ KAN DE GENERERA FLER OCH MER, AV DET MAN ÖNSKAR OCH VILL DRA TILL SIG!

De senaste tiden har jag affirmerat och ödmjukt men tydligt, skickat ut mina innerliga önskningar om att vår husförsäljning och det att hitta en ny, lite större bostad som passar våra egentliga behov, till andevärldens hjälpare. Och jag har affirmerat en scen där alla alla bitar fallit på plats och det blivit gott och bra för alla inblandade.

Jag har uttryckt min sanna och uppriktiga tacksamhet till den bostad, den historia och de fina sex år vi har bakom oss i vårt nuvarande lilla hus, och för all den hjälp vi fått så många gånger. I lördags dagen före vår visning, satt min Jan och jag med vars ett glas vin och pratade och tittade på en sommarhimmel som lite varmtrött gick över i skymning, och vi  bara satt där och hoppades att allt skulle gå bra.

Plötsligt satte sig en ovanligt välmatad, rund och stor duva ganska nära oss högst uppe i ett träd och kuttrade så intensivt, en lång stund alldeles stilla. Precis då, fick jag en riktigt stark känsla av välbehag och bara ”visste” att allt det nya, vår livsförändring, SKULLE GÅ BRA OCH ORDNA SIG PÅ BÄSTA SÄTT! Och strax efter det flög duvan tyst sin väg som om den hade fullgjort sitt uppdrag och lämnat sitt budskap till oss….

Tre sällskap kom på visningen, en dam la ett bud på utgångspriset samma dag, dagen efter kom ett lite högre bud in från ett äldre par och de bestämde sig dagen efter. Det är inte helt lätt att sälja ett litet tvårums kedjehus, inte ens i Timmernabben, och många lägger ofta skambud, så det var positivt från början.

Flera ganska märkliga tillfälligheter infann sig oväntat och vi kunde verkligen se en del synkronicitet i hela förloppet. Utbudet av hus med för oss, rimliga priser är minimalt. Men en liten fin stuga ett par kilometer utanför Nabben var inom räckhåll och ännu osåld, och vi kollade på den direkt och blev förälskade i denna lilla pärla!

I går, bara fem dagar efter vår visning, har vi både sålt vårt eget hus till ett bra pris och tack vare det kunnat köpa ett annat! Helt fantastiskt !

Och tänk… vi fick vår ”trea”! I form av ett litet charmigt hus på 80 kvadratmeter och ett litet gårdshus som hängt med sen stugan byggdes av en bysnickare år 1899! Och jag som alltid älskat gamla hus med själ och karaktär, för de är som en bok som liksom berättar sin historia.

Huset är smakfullt renoverat och det moderna samsas med smak och aktning med de gamla avtrycken överallt. En lagom stor trädgård, och beläget i Ålems kyrkby, en fin kulturby, där min mammas morfar växte upp och en gång vikarierade som kantor i kyrkan, och där hans mamma var barnmorska under 34 år, vilket sammanträffande…!

Från mitt ödmjuka hjärta tackar jag / vi nu alla de andevärldens hjälpare som möjliggjorde det här, och för det oväntat, snabba okomplicerade förloppet! Och bugar för de och det, som på olika sätt hjälpt till med goda tankar, böner och välgångshälsningar!

Huset talade vänligt till mig med många blandade energier från sina nästan 120 – åriga väggar, och jag fick en svag känsla av att jag var ” hemma” och varit där förr… Och nu ber jag om att vi, maken och jag, ska få det bra i stugan på Solbergavägen 9, och få en fin, kärleksfull och ömsesidig relation och bli trygga och lyckliga tillsammans, och att jag ska kunna hålla kvar den affirmationen!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

8 Comments

    • Åh tack Kära fina Kristina, vilken vänlig människa du är! Stor kram och allt
      gott till dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *