En lite hälsning till mina fina läsare…!

Igen vill jag strö ut mitt varma tack till alla er som läser mina blogginlägg, jag är så tacksam! Skrivandet har alltid funnits i mitt liv och kanske fick jag det i arv från min farfar som var en konstnärssjäl som skrev och diktade, och jag vet att han skrev långa kärleksbrev på vers till min farmor under förlovningstiden. Farfar var som jag, lite av en drömmare med ena foten i en annan värld men också med båda fötterna på jorden när det verkligen behövdes. Tyvärr gick han bort alldeles för ung mitt i sin arbetsgärning. Och ibland kan jag känna att han nog finns i mig och hjälper mig i mitt skrivande…

Jag vet att det kan låta högtravande om jag säger att skrivandet är typ på liv och död för mig, det är en alldeles nödvändig daglig ventil där mycket som samlas måste ut, massor av tankar och känslor och det är min terapi och min disciplin, det jordar mig och lyfter m in blick. Och det är så naturligt för mig, så mycket- livet självt...

Jag är urusel på att sticka och sy och broderar hellre med orden och stickar med språket och mina funderingar kring det mesta. Jag blir särskilt glad när jag kan väcka något i en läsare med det jag skriver: En tanke eller en känsla eller ett igenkännande, ett hopp eller tröst, då blir jag som allra mest glad och hjärteberörd!

 

 

Jag skriver alltid ärligt och direkt från mitt hjärta och på mitt eget sätt och med det språk som fanns där från början och som 100% är jag och som känns helt naturligt för mig …! Jag är alls inte rädd eller värjer mig från det som är svårt eller jobbigt och skriver gärna om kontroversiella ämnen. För jag vet att det finns ett behov därute av att öppna upp locket på många tabubelagda ”farliga” skrin och burkar… och att många behöver stöd i att våga lyfta upp olika ämne och problem som finns i deras liv. Och jag har själv gått igenom en del och klarat det och vet att det GÅR…! Jag är stark nog att vara där jag vill vara i mina reflektioner och hänger inte på någon annan för att det ser bra ut eller är korrekt, för då skulle jag tycka illa om mig själv. Men jag har stor respekt för hur andra väljer att göra för det hjälper till att göra mig till en lite bättre människa.

Till de läsare som delar mina inlägg vill jag i all vänlighet be er tala om vem ni är i övrigt är det helt okej,vill gärna ha spridning på mina texter.

Tack än en gång till mina läsare, och särskilt till de mest trogna och återkommande, ni är viktiga för mig och betyder så mycket! Jag önskar er alla det allra bästa i livet!

annsandrum

Jag heter Ann, och i mitt Andliga Rum är du varmt välkommen att stiga in! Där kommer du att möta mig i valda delar av min vardag och du kommer garanterat att få ta del av mina bakåtblickar i ett bitvis ganska brokigt liv med mycket glädje men också med en del uppförsbackar. Jag är utbildad undersköterska med lång erfarenhet av möten med människor. Under åren har jag studerat vårdvetenskap, undervisat lite i Kris - och sorgearbete och alltid jobbat hårt för att förbättra och utveckla vård och omsorg av äldre och demenssjuka. med egna koncept har jag också föreläst i ämnet. Under de senaste åren jobbade jag en tid som diakonassistent inom Svenska kyrkan. Jag har alltid skrivit i olika former och är intresserad av andliga och filosofiska frågor och tar gärna ner dem på ett vardagligt plan för att få livsbränsle.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *