I Mönsterås som inte ligger långt från där jag bor finns en superfin och välordnad, fräsch Secondhand -butik med trevlig engagerad personal som sannolikt lägger både sin själ och massor med tid på att allt ska vara så bra som möjligt. och det har de verkligen lyckats med.
Jag och maken var där i går och fyndade och för mig blev det en jättefin retro-blomkruka, 70-tal, från “Guldkroken”, som på sin tid var “het” kostade en del. För 30 kronor blev den nu min – obegripligt billigt, orättvist billigt egentligen… Och bland ett gäng äldre verktyg av en kvalitet och funktion som inte längre finns att få, valde Jan några verkliga godbitar med samma löjligt låga pris.
Jag gillar verkligen sååå mycket hela Second -handkonceptet med recykling och återbruk och att man kan bedriva filantropiskt arbete på ganska bred front genom att göra nåt bra för både utsatta människor och miljö, öka hållbarheten och varaktigheten i saker och ting och rädda dem från att kasseras och hamna på ett redan gigantiskt sopberg. Och så känns det bra att stanna upp och tänka till på de människor och deras händer som ägt och brukat Second -handprylarna och många bruksföremål från en nu förlorad tid.
Och i “vår” Loppisbutik är allt prydligt sorterat efter kategori och tidsperiod och det är ganska intressant att se många typiska modeprylar från olika decennier som många av dem haft en “trendig” period men som ändå blivit ganska tillfälliga inslag i våra hem och bland människor. Vissa designprylar med lite bättre rykte har förstås lättare kunnat behålla ett visst attraktionsvärde och fått nya liv och möjligheter att bli sedda och använda på nytt flera gånger.
Som sagt så gillar jag att kolla runt men det finns ett litet problem för min del och det är det att jag som är typiskt Högkänslig ganska direkt när jag kommer in i en sån här butik eller på vilket Loppis som helst tar in dofter och energier från alla dessa saker…! Och jag kan inte värja mig från att känslomässigt associera till hur de saker jag ser till exempel kan ha varit efterlängtade när någon bildade familj och gladde sig, eller hur de en en gång sorgligt fått lämna sin tjänst när människor inte längre lever.
Det blir så många energier som talar till mig från så många olika saker och ting som ingått i ett sammanhang som jag ju egentligen inget vet om. Men jag kan fånga upp en del stämningar och känslolägen som jag känner att de utstrålar på olika sätt.
Därför blir det för mig omöjligt att använda begagnade kläder och skor hur fräscha och fina de än är, det går bara inte… Och köper jag nåt annat så kan jag ganska bra känna om det känns bra eller obehagligt på nåt vis.
Så det blir korta besök för mig på såna här ställen eftersom det känns lite som om jag är på besök i ett Akasha -arkiv i mikroformat där jag får in en massa oönskade energier. Och jag kan tänka mig att det finns en och annan som kan känna igen det här…
